Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
villning, antingen nu denna skulle fastställas lika med
den förra eller på annat sätt utgöras. Samma dag
kom ärendet under behandling på riddarliuset.
Vadenst j era a föreslog, att den gamla beyillningen skulle
utgå, men med en procents afdrag och endast för en
tid af 4 år. Han understöddes af Fersen, som
varnade för bevillningen på obestämd tid samt erinrade,
att sådana, då de blifvit gamla, plägat förvandlas till
ständiga skatter med natur af en fast jordeboksränta.
Äfven Göran Sprengtporten talade i samma riktning.
För bevillning till nästa riksdag eller åtminstone för
en längre följd af år talade ■generalmajor v. Platen,
som isynnerhet framhöll, att täta riksdagar alltid
förorsakade ökade kostnader och besvär för rikets
innebyggare. Beslutet utföll i enlighet med Vadenstjernas
förslag, således bevillning på 4 år med en procents
afdrag. De ofrälse stånden biträdde samma beslut.
Dock uttalade sig många mot enprocentsafdraget.
Vallqvist fann det onödigt, då ständerna genom att
utsätta tid för bevillningar tillräckligt lagt i dagen sin
beskattningsmakt. Borgmästare Ekström yttrade
varnande: »Gå vi in i samma sak för att visa vår makt
mot en annan, så önskade jag, att en annan icke
visade sin makt mot oss tillbaka.»
Bränvinsfrågan blef vid denna riksdag synnerligt
brännande, allrafrämst i bondeståndet, men till slut
äfven för regeringen. Flere riksdagsmän hade af sina
valmän fått i uppdrag att begära kronobränneriernas
upphörande och husbehofsbränningens återställande. I
bondeståndet upptogs denna fråga redan den 19 maj
under formen af besvärsmål, och man yrkade, att den
skulle som allmänt besvär hänskjutas äfven till de
andra ståndens utlåtande; särskildt räknade bönderna
därvid på understöd af adeln, med hvilken de
samtidigt gjorde gemensam sak i passevolansfrågan.
Yrkandet bestreds af talmannen och sekreteraren, hvilka
förfäktade den uppfattningen, att besvärspunkter ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
