Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
satser, hvilka envåldssträfvandet liinge sökt förtrampa,
blef i två skilda riktningar bestämmande för hela den
följande samhällsutvecklingen.
Å ena sidan hetsade förtrytelsen regeringsmakten
till ytterligt envåldssträfvande och kastade den in i
en lycksökande, hämdlysten äfventyrspolitik. Konungen
började smida planer i sådan riktning, att han aldrig
mer skulle behöfva möta rikets samlade ständer.
Sträf-vandet till envälde trädde mer ohöljdt fram, på samma
gång man äfven kände behofvet att åt regeringen
bereda större fasthet och sammanhang samt i någon mån
afhjelpa de missbruk, som mest gjorde henne förhatlig.
Till främjande af dessa planer brådstörtade man att
fresta lyckan i ett krig; blefve den bevågen, såsom
man hoppades, skulle man både få utvägar till
finansernas upphjelpande utan riksdags medverkan och i
spetsen för en segrande här kunna med större lätthet
omhvälfva statsförfattningen. Wallqvist skref därom:
»På återvinnandet af våra mot öster förlorade
provinser räknades med all säkerhet. Inkomsterna af dem
skulle sedan gifva en ökad beständig tillgång, och
turken betala så hederligt, att kriget snarare skulle gifva
än kosta oss penningar. På inrikes ställningen skulle
alltsammans verka i så måtto, som konungen ej
vidare skulle behöfva ständernas sammankallande för
beskattningen: en krönt hjelte, skulle han intaga först
soldaten och sedan genom honom hela den götiskt
sinnade nationen, hvarefter några magnaters missnöjen
alldeles skulle falla eller åtminstone blifva obetydliga.»
Ändamålet uppnåddes ej på den sökta vägen, men
det vanns till hufvudsaklig del genom andra
äfven-tyrskast och sålunda gaf 1786 års riksdag uppslaget
till den påföljande envåldstiden, som är att räkna
bland de olyckligaste skeden i Sveriges historia.
Därför trodde sig Wallqvist, hvars lif förflöt under denna
tid, hafva skäl nog för sin smärtfylda utlåtelse: »Allt
ondfc nu och i framtiden, som i följd däraf kommer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
