Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
clen under utrustning varande ryska flottan ej vore
ämnad mot Danmark, utan skulle afgå till
Medel-hafvet.
Gustaf hade således endast att hålla sig till
Turkiet, som redan var i krig med Ryssland, och
sökte här naturligtvis först och främst subsidier, hvilka
turkarne dock voro föga benägna att gifva åt kristen
makt. Sjelf utfäste han sig endast till en »diversion»
mot Ryssland; men därpå ville turkiska regeringen
ej ingå, utan fordrade, att Sverige öppet skulle
förklara Ryssland krig, i fall det skulle blifva fråga om
några subsidier, helst så stora som de begärda.
Den 13 jan. 1788 höll konungen på Haga en
»krigskonselj» med Toll och Ruuth; ingendera af dem
tillhörde riksrådet, för hvilket de i görningen varande
krigsplanerna strängt hemlighöllos. Konungen
framlade för dem en öfversigt af den politiska ställningen,
sådan han ville hafva den uppfattad. Frankrike vore,
utlät han sig, ej längre något pålitligt stöd, »i fall
Ryssland fortfore att vilja förskaffa sig, om icke
allmänt öfvervälde, åtminstone en sådan influence, som
med tiden kunde blifva lika så tryckande som till sin
egenskap förhatlig». Han föregaf sig därför hafva
sökt och lyckats finna bundsförvandter på andra håll.
Det danska hofvet hade, försäkrade han, »satt sig
närmare tillsammans med Sverige och i samma mån
jämkat sig undan det ryska förmynderskapet». Genom
svenska beskickningen vid hofvet i Konstantinopel
hade man äfven »låtit sondera samma hofs disposition
att med Sverige ingå en subsidietraktat på sådana
grunder, att Sverige i 10 års tid skulle erhålla en
million piaster om året och i händelse af ruptur med
Ryssland särskildt indemnisation för de första utgifter,
lämpad efter tid och omständigheter». Med anledning
af G. v. JSTolckens i London förda underhandling
påstods, att den engelska ministeren ville »komma med
Sverige i en lika nära som förtrolig förbindelse», och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
