- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 48. Gustaf III:s Regering. H. 2. Äfventyrstiden 1788-1792, Kulturlifvet av Otto Sjögren /
15

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sågos inga synnerligt omfattande åtgärder behöfvas.
Gustaf erhöll af v. Nolcken dessa meddelanden om
verkliga förhållandet och kände sig däraf ytterligare
styrkt i sitt uppsåt att skyndsamt angripa.

Att under sådana omständigheter få någon
hållbar förevändning att beteckna sig sjelf som angripen
och sålunda komma ifrån ansvaret för kränkning af
regeringsformen var knappast tänkbart. I brist på
verkliga förevändningar söktes därför uppdiktade sådana
för att åtminstone föra rådet och den i följd af
rådande trycktvång lättnarrade allmänheten bakom ljuset.
I sådant syfte affärdades (5 maj) major Morian som
kurir till Petersburg med en kunglig skrifvelse, hvari
Nolcken fick förebråelser för att ej hafva meddelat
utförligare underrättelser om de ryska rustningarna.
Särskildt förebrådde honom konungen att ej hafva
underrättat om »en så vigtig händelse som galärers
armering, hvilka ej kunna ämnas annat än mot Oss
eller Vår bundsförvandt Danmark». Nu ålades han
att med Morian hemsända ett mer utförligt meddelande
om de ryska rustningarna och fick en vink om, att
någon öfverdrift i dessa underrättelser ej skulle illa
upptagas. Konungen skref nämligen bland annat:
»Den tillåtna grannlagenliet en minister kan hafva att
ej med förhastade uppgifter oroa sitt hof, bör ej hindra
honom att i tid gifva med utförlighet till känna de
faror eller åtgärder, som kunna synas hota dess lugn,
och i sådana omständigheter tager en minister på sig
ett strängt ansvar, då han visar för mycken
kallsinnighet; ty för stor misstänksamhet är i sådant fall
snarare en dygd än ett fel. Åtminstone vågar han
inte att utsätta sig för obehagligheter; ty om han
genom en sådan öfverdrifven försigtighet åstadkommer
försvarsmåtts tagande, kunna de ej läggas honom till
last, då däremot sådanas försummande kunde ådraga de
vådligaste följder.» Varnande erinrade han vidare om,
huru fordom konung August gick till väga för inbrottet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:31:07 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/48/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free