- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 48. Gustaf III:s Regering. H. 2. Äfventyrstiden 1788-1792, Kulturlifvet av Otto Sjögren /
21

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förklara för hans svenska majestäts minister, så väl
som för alla af nationen, som hafva någon andel i
styrelsen, att hennes kejserliga majestät icke kan gifva
dem ett mera kraftigt bevis på sitt fredliga
tänkesätt och på dét intresse, hon hyser för bevarandet af
deras lugn, än att på sitt kejserliga ord försäkra dem,
att alla andra planer, som man påbördar henne, helt
och hållet sakna grund.»

Ått noten var riktad till de styrande i nationen,
utan att omnämna konungen, uppretade Gustaf, som
dessutom kände sig åsyftad under det obestämda
ordet »man»; men för sina förtrogne tillstod han, att
han »lyckligtvis» därigenom fått en förevändning till
våldsamt förfarande. Rasiunovski uppfordrades att
lemna Stockholm, men förklarade sig ej ämna afresa,
förrän han af kejsarinnan återkallades. För att vara
tryggad mot våldsamheter bodde han hos den
österrikiske ministern Stadion. Under sin fortsatta vistelse
i Stockholm sökte han isynnerhet underhålla
förbindelser med det redan förut mot konungen afvogt
sinnade krigsbefälet.

Vid Dagerort mötte hertig Karl (22 juni) den
af Dessen kommenderade ryska flotteskadern och
fordrade genast salut. Dessen svarade, att han enligt
sitt’ reglemente väl icke var skyldig att salutera för
den svenska flottan, men att han fick gifva och gerna
gaf salut för hertigen, som var kejsarinnans frände
och svenske konungens broder. Saluten gafs, och
hertigen fick nu, till sin stora förtrytelse, låta den ryska
flotteskadern fritt passera. Konungen väntade
emellertid att få förnimma en helt annan utgång af saken.
Dessens eskader fullföljde sedan ej den tilltänkta
färden till Medelhafvet, utan lade sig för ankar vid den
danska kusten.

Samtidigt med händelsen vid Dagerort utförde
Hastfer vid Pumala sund den honom anbefalda
tillställningen, hvilken sedan i finska tidningar utmålades

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:31:07 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/48/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free