- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 48. Gustaf III:s Regering. H. 2. Äfventyrstiden 1788-1792, Kulturlifvet av Otto Sjögren /
32

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

regementen slå ned sina tält och beredde sig att tåga
tillbaka till Anjala. Gustaf närde emellertid ännu
hopp. Från Armfelt fick han ett uppmuntrande bref;
»orolighetstecknen inom arméen», skref denne, »äro af
ingen betydenhet för E. M:t, som är van att vinna
människor». Konungen trodde sig veta, att Siegroth
redan landstigit, och menade, att de svenska trupperna
nu skulle sätta i gång finnarne, »som hade djäfvulen
i kroppen». Han höll tal till de finska soldaterna
och omtalade för dem denna nyhet; »jag gåp> sade
han, »med eder och med dem, och vi skola i denna
afton intaga Fredrikshanm». På frågan om de ville
följa honom, svarades, att de ville det »i lif och död».
Han drog då högtidligt sin värja och förklarade sig
vilja »hämnas de oförrätter, som våra fiender oss gjort
hafva».

Landstigningstrupperna hördes emellertid ej af; de
voro i sjelfva verket uppehållna af motvind och kunde
därför ej framkomma. Icke desto mindre ryckte
konungen med sitt föga krigsberedda manskap från Husula
mot Fredrikshamn, som han ämnade angripa under
natten. Men trupperna, som ej blifvit försedda hvarken
med belägringsartilleri eller med stormstegar, kunde
ingenting uträtta, utan måste efter några timmars
fruktlös paradering inom skotthåll af fästningens kanoner
återvända med oförrättadt ärende. Först på morgonen
den 3 aug. kunde Siegroth företaga sin landstigning,
men fann sig nu intet kunna uträtta. Konungen
sände bud, som lemnade honom fritt att draga sig
tillbaka eller att fullfölja angreppet, om han därmed
trodde sig något vinna. Efter hållet krigsråd beslöt
han sig för att återtåga. Anckarsvärd gjorde från
sjösidan ett angrepp med kanonslupar, hvilket hade
till följd, att man från fästningen i fruktan för
öfver-rumpling sköt förstaden i brand; men med detta resultat
måste de angripande låta sig nöja.

Konungen var utom sig af blygsel och nedslagen-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:31:07 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/48/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free