Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nu hade emellertid det närmaste ändamålet ändå
vunnits; ty angreppets fortsättning var omöjliggjord.
Det gälde först ocli främst att, med eller mot konungens
vilja, få freden återstäld, för att sedan kunna
framtvinga utlysandet af en riksdag.
Det genom valhallaorden sammanhållna finska
sjelfständighetspartiet var inom officerskåren föga
manstarkt och ingalunda i stånd att draga det
svensk-patriotiskt sinnade stora flertalet med sig; men det
hade i major J. A. Jägerhorn en lika rask som
hänsynslös och påpasslig ledare, hvilken förstod att handla,
medan de öfrige tvekade. Upprepade gånger sökte
han öfvertj^ga den äldre Armfelt om nödvändigheten
att taga ett afgörande och för konungen ej misshagligt
steg till freds utverkande. Redan den 5 aug., medan
trupperna ännu qvarstodo i Liikala, föreslog han, att
man å arméens vägnar skulle vända sig omedelbart
till kejsarinnan för att anhålla om fred eller stillestånd.
Den 6 aug. besökte han i sällskap med v. Otter och
Hästesko generalmajor Armfelt och gjorde
föreställningar i sådant syfte; i samma ärende kommo de
båda sistnämda jämte öfverstelöjtnant Klingspor
tillbaka följande dagen. De samtidigt underhållna
förbindelserna med Göran Sprengtporten och med
kommendanten i Viborg Guntzell fortsattes på samma gång.
Den sistnämde skref redan den 6 aug. till Hastfer,
att finska arméen ämnade söka fred af kejsarinnan
och uppmanade honom att därför utrymma det ryska
området. Hastfer drog sig snart tillbaka öfver
gränsen, antingen han nu trodde sig återigen gå konungens
hemliga ärenden eller redan spelade dubbelt spel och
låtit sig vinna på annat håll.
Officerarnes hållning ökade konungens ängslan
och rådvillhet. För Anckarsvärd, som den 7 aug. på
förmiddagen gjorde honom ett besök, visade han sig
nedstämd och missmodig. Han klagade öfver, att
han låtit bedraga sig att böija kriget i otid, innan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
