- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 48. Gustaf III:s Regering. H. 2. Äfventyrstiden 1788-1792, Kulturlifvet av Otto Sjögren /
42

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

pä en hand, att ständerna hvart tredje år skulle af
rådet sammankallas, att tryckfriheten återstäldes, att
poliskammaren i Stockholm af skaffades, »såsom en mot
folkets rätt och säkerhet stridande arbiträr domstol»,
att upphofsmännen till »den sista olyckan» straffades,
slutligen att med andra makter slötes fred och sådana
fördrag, »att riket, utan främmande subsidier, genom
egen tarflig hushållning kan bestå samt söka sin
sjelf-ständighet uti samdrägt och egen styrka». Det föreföll
sålunda, som skulle Anjalaförbundet vilja arta sig till
en fortsättning af 1786 års riksdag. Sådana yrkanden
voro naturligtvis för konungen lika misshagliga som
verkligt öfverraskande; att de framstäldes af arméens
officerare under pågående krig, var i alla hänseenden
högst betänkligt.

Den 14 aug. hade Gustaf fått skrifvelserna från
Anjala och höll då i Högfors en öfverläggning, som
bevistades af G. M. Armfelt, Evert Taube, Fabian
Wrede och den unge grefve Axel v. Fersen. »Ingen
ville våga att råda», utom Armfelt, hvilken föreslog
att kalla »cheferna för konspirationen» till Husula och
där fängsla dem. »Nej», svarade konungen efter en
stunds betänkande, »man måste förställa sig.» Han
tillbragte de följande dagarne i modlöshet och ängslan,
gränsande till förtviflan. Till Oxenstjerna yttrade han:
»Jag skall abdikera och skilja mig vid alltsammans.
Jag vill ej vara i Rom, men jag kan köpa ett hus
vid boulevarden i Paris eller bo i Schweiz.» Redan
förut hade Armfelt i ett af sina bref skrifvit: »Han
talar endast om att abdikera ocli tänker blott på
medlen att kunna göra det, utan att svälta ihjäl.» Men
äfven elaka tankar uppstego i Gustafs sinne: »Jag
skulle vilja», yttrade han en gång, »afsluta
familjeför-draget med kejsarinnan och gifva henne mina skepp
med vilkor, att hon hjelpté mig att hämnas på mina
undersåtar.»

Gunstlingen Armfelt sökte förmå konungen att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:31:07 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/48/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free