- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 48. Gustaf III:s Regering. H. 2. Äfventyrstiden 1788-1792, Kulturlifvet av Otto Sjögren /
45

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

er att återtaga sina förkränkta rättigheter.» Saken
var, att kejsarinnan kommit under fund med det
finska sjelfständighetspartiets svaghet och därför nu
ville gå till väga efter andra grunder.

Konungen beslöt nu att afresa från Finland och
öfverlåta befälet därstädes åt hertig Karl. Den 20
aug. utfärdades tillkännagifvande därom till
landshöf-dingarne i Finland. Den 25 bröt konungen upp från
Kymmenegård och anlände samma dag till Lovisa.
Den 21 hade Stedinglc måst återvända från Nyslott
öfver gränsen; budskapet därom framfördes till konungen
af major J. A. Sandels.

I Anjala beslöto emellertid de förbundne att till
konungen meddela underrättelse om den inledda
fredsunderhandlingen samt förnya anhållan om riksdag.
Brefvet därom uppsattes (24 aug.) å de öfriges vägnar
af K. G. Armfelt. Han meddelade däri, att kejsarinnan
»förklarat sig aldrig hafva ämnat anfalla Sverige ined
lerig», och att hon gifvit order om fiendtligheternas
inställande, så snart lyska området vore utrymdt af de
svenska trupperna. Till anhållan om riksdag fogades
orden: »Om någon tid varit orolig, om snar lijelp
någonsin varit af nöden, så är det nu, och af hvem
kunde E. M:t vänta ett kraftigare understöd än af
sina trogna och tillgifna undersåtar?» Med brefvet
anlände följande dagen öfverstelöjtnant Leijonhufvud till
Lovisa och framlemnade det till konungen, som lade
det ouppbrutet på bordet. Af Leijonhufvud fick han
på gjord förfrågan i korthet veta, hvad det handlade
om. Han fordrade då, att de finska officerarne skulle
insända skriftlig afbön i ordalag, som han uppgaf.
»Skrif upp det», genmälte Leijonhufvud spotskt, »annars
kan jag glömma något däraf.» Konungen skref då
med blyertsstift formuläret på ett afrifvet
pappersblad, som han lemnade åt Leijonhufvud. Utkommen
i yttre rummet, där de vakthafvande officerarne stodo,
omtalade Leijonhufvud för dem, att han framlemnat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/48/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free