- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 48. Gustaf III:s Regering. H. 2. Äfventyrstiden 1788-1792, Kulturlifvet av Otto Sjögren /
74

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

diga som ett medel att rikta allmänhetens förbittring
möt helt andra personer, och Liljensparre förstod väl
den vinken.

Konungens resa genom landet från Göteborg till
Stockholm blef äfven ett medel att göra honom hyllad
och firad. Den företogs med sådana anstalter, att
den liknade ett triumftåg och gaf rikligt tillfälle till
rojalistiska meningsyttringar. I Stockholm gjorde
Liljensparre med vanligt nit anordningarna till ett festligt
mottagande. Då konungen anlände, den 19 dec., var
staden illuminerad, och hans släde drogs af
borgerskapet upp till slottet. Följande ftag uppträdde han
på rådhuset och höll ett rörande tal till borgerskapet;
han tackade för dess ådagalagda nit och trohet samt
anmodade det att fortfara med vakthållningen, emedan
konungen ej kunde i säkrare händer anförtro sig och
sitt hus. Detta gjorde också sin önskade verkan. På
nyåret bildades klubbar och liöllos sammanträden för
att bland borgerskapet bereda afgjord seger åt det
konungska partiet.

Den alltför körta beredelsetiden gjorde, att
fullmäktige från aflägsna landsorter ej kunde på den för
riksdagens sammanträdande utsatta dagen, den 28
januari 1789, inställa sig i Stockholm. I följd däraf
utblåstes väl riksdagen den 26 jan., men öppnandet
måste något fördröjas, hvilket väl äfven från början
var meningen med hänsyn till de förberedelser, som
skulle från regeringens sida göras.

Till landtmarskalk utnämndes generalmajoren
grefve Charles Emil Lewenhaupt, son af den 1743
afrättade generalen; han var en svag, karaktärslös och
klent begåfvad man, som just för sådana egenskapers
skull nu fick detta uppdrag. Ärkebiskopen Uno v.
Troil, som skulle leda presteståndets förhandlingar,
var en rättrådig och välmenande man, men intog en
något vacklande ställning; genom sin börd och sina
tänkesätt tillhörde han adeln, men för sin snabba och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/48/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free