- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 48. Gustaf III:s Regering. H. 2. Äfventyrstiden 1788-1792, Kulturlifvet av Otto Sjögren /
96

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lande vore önsldigt. Till adeln, hvars motstånd han
trodde vara brutet genom ledames arrestering, vände
han sig nu särskildt med smekande tilltal. Han
förklarade sin vid förra sammanträdet förda klagan ej
hafva gält hela adeln, hvilken han alltjämt ville
omfatta, med ynnest. Landtmarskalken anmodades nu
återinträda i sitt värf. Denne efterkom uppmaningen
med uttalande af den önskan, att det framfarna måtte
vara glömdt, men utbad sig tillika att i anseende till
sin ålder och sjuklighet få till sitt biträde en vice
landtmarskalk. Konungen tog därefter åter till orda.
Han beklagade sig öfver den åter uppvaknade
tvedrägtsandan, hvarigenom rikets inre lugn blifvit
stördt; till afvändande däraf ville han nu, i det han
stadfäste de båda första ståndens privilegier, äfven
förse de andra två med önskliga förmåner och hade
därför låtit utarbeta en förenings- och sälcerlietsalä,
hvilken han nu skulle låta för ständerna uppläsa.

Därefter uppstod, enligt på förhand gjordt aftal,
hertig Karl för att yttra sig. Patrioterna, som kände
hertigens föregående uttalanden men ej hans senare
omsadling, väntade sig af honom en gensaga, men
funno sig snart alldeles besvikna. Talet började med
smicker till konungen och loford till adeln; det slöt
med att tillstyrka den nya aktens antagande.

På konungens vink uppläste nu Schröderheim
aktstycket, som bestod af sju punkter. I den första
tillerkändes åt konungen »full makt att styra, freda,
frälsa och försvara riket, börja krig, sluta fred och
förbund, samt förordna efter sitt höga godtfimmnde
om rikets ämbeten, som med infödde svenske män
böra besättas», bvartill sedermera lades, att öfriga
riks-vårdände ärenden skulle »skötas på sätt konungen
nyttigast synes». Genom denna punkt lades sålunda
ett hardt när obegränsadt envälde i konungens hand.
I den andra förklarades, att högsta lagskipningsmakten
skulle utöfvas af könungens högsta domstol, hvilken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:31:07 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/48/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free