Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvarför riddarhussekreteraren öcli riddarhusfiskalen ej
vore tillstädes. Sorl och oväsen tilltogo, och
landtmarskalken visade sig därunder alldeles rådlös. Sålunda
åtskildes detta plenum utan resultat.
På följande plenum, den 23 febr., tillkännagafs,
att konungen till vice landtmarskalk utsett öfversten
Per Lilljehorn. Denne var på grund af sina
föregående lefnadsförhållanden en högst illa beryktad man,
men slug, kallblodig och oböjlig; nu öfvertog han
ledningen af ståndets förhandlingar och visade sig kunna
sköta uppdraget till konungens belåtenhet. Häftiga
uttalanden gjordes med anledning af landtmarskalkens
klagoskrift och de olagliga arresteringarna; det beslöts
att afsända en deputation till konungen för att anhålla
om de fängslade herraines frigifning. I påföljande
plenum (24 febr.) tillkännagaf vice landtmarskalken,
att konungen »synts vara ganska rörd» öfver ståndets
tillämnade anhållan, men undanbedt sig deputationen.
Riddarhussekreteraren Bungencrona och
riddarhusfiskalen Ihre stäldes emellertid då på fri fot. Likaså
fri-gåfvos lagman Spaldencreutz, grefve Brahe och major
Bilberg; de båda sistnämnde återtogo ej under
riksdagen sin plats på riddarhuset, Brahe af förtrytelse,
Bilberg enligt aftvunget löfte.
Först på adelns nästföljande plenum, hvilket hölls
pä eftermiddagen den 26 febr., upplästes och bordlädes
säkerhetsakten, men någon öfverläggning om densamma
tillstaddes icke då heller. På yrkande af Duvall och
Wachtmeister beslöts en anhållan, att konungen måtte
enligt regeringsformens § 42 inhemta rådets tankar
öfver den föreslagna lagen, innan adeln kunde i sin
ordning däröfver utlåta sig. Denna anhållan, liksom
den förut gjorda hemställan angående de fängslade
adelsmännen, lofvade Lilljehorn att till konungen
framföra. Konungen lät emellertid Ädlerbeth förstå,
att han ej ämnade mottaga adelns försvarsskrift,
hvilken han betecknade som »ett taktlöst papper, för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
