Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
til! att gå ut; då stälde sig några unga adelsmän med
dragna värjor vid dörren för att hindra honom därifrån.
Öredan stillades emellertid genom ett fintligt infall af
Duvall. »Hade vi trott», sade han, »att konungens
egenhändiga skrifvelse upplästes, hade vi naturligtvis
lyftat våra hattar». En annan tilläde: »Vi kunde så
mycket mindre tro det, som vice landtmarskalken sjelf
ej lyfte sin hatt». De förklaringar, som i anledning
häraf gåfvos å ömse sidor, återstälde lugnet.
Konungens svar blef nu uppläst. Det- innehöll, att han
ansåg sin kungliga rätt kränkt genom fastställandet
af en bestämd bevillningstid, och att rikets
sjelfstän-dighet- sattes i fara genom vägran af bifall; till slut
anbefalde konungen presteståndets förslag om det
treåriga bevillningsutskottet samt uppmanade adeln att
utse medlemmar af detsamma,
Oppositionens medlemmar framhöllo nu till en
början, att förslaget om det treåriga bevillningsutskottet
ej kunde antagas, såsom stridande mot rikets
författning. Bäst och utförligast yttrade sig lagman
Spalden-creutz, hvilken till granskning upptog de i det
kungliga svaret anförda påståendena och slöt med en
hemställan, att adeln måtte förblifva And sin förut uttalade
mening. Detta anförande helsades med högljudda
bifallsrop. Spaldencreutz’ hemställan förklarades vara
adelns beslut, och vice landtmarskalken anmodades att
därom göra meddelande till konungen.
Ej blott adelns motsträfvighet utan äfven de
ofrälse ståndens fortfarande inbördes söndring satte
konungen i bryderi. Han ville nu på ett eller
aniiat sätt bringa de ofrälse till samstämmighet för
att sedan genom någon ny våldsåtgärd återigen betvinga
adeln och därpå genast afsluta riksdagen.
Bearbetningarna gingo därför ut på att återföra preste- och
bondestånden till bevillningsutskottets förslag samt låta
frågan om det treåriga bevillningsutskottet falla. Med
presteståndet lyckades detta utan svårighet. I sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
