- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 48. Gustaf III:s Regering. H. 2. Äfventyrstiden 1788-1792, Kulturlifvet av Otto Sjögren /
124

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

riddarhustorget blef sålunda utrymdt. Pä samma gång
adeln, vid kl. 3 e. m., uttågade från riddarhusét, drog
rikshärolden omkring för att under klang af pukor
och trumpeter aflysa riksdagen.

»Hos alla välsinnade», skrifver Adlerbetli,
»uppväckte konungens denna gång nyttjade tvångsmedel
vedervilja och afsky; ty sjelfva våldet har ett
hederligare anseende, då det uppenbart förer ett draget svärd,
än då det, smyger med löndolk. Adelns bifall var en
dagtingan på drägliga eller, kanske rättare, hederliga
vilkor. Den förrådde icke sina eller nationens
rättigheter, men vek för öfverlägsenheten af konungens
välde och för sina medborgares forblindelse. Ett afslag
hade förmodligen gifvit tecken till ett inbördes krig,
hvilket ingalunda blifvit afgjordt genom utgången af
ett tumult med den skockade pöbelskaran, föga farlig,
utan ordning och utan anförare. Många hafva likväl
varit hjeltar efteråt och lagt adeln feghet till last för
sitt af tvungna bifall.»

Innan bondeståndet åtskildes, lät det på skriftlig
föreställning från konungen förmå sig att frångå det
anonyma förslaget och antaga bevillningsutskottets. I
detta senare förslag gjordes emellertid åtskilliga
undantag och jämkningar till ståndets förmån.

Den 28 april försiggick riksdagens afslutning.
Konungens af skedstal hölls i allmänna ordalag och
undvek att uppröra sinnena genom hänsyftningar på
det förflutna. Vid det därpå följande slutsammanträdet
på riddarhusét blef vice landtmarskalkens afskedstal
af ingen besvaradt, och då han afträdde, gnolades efter
honom: »Förlorad är min näring.»

Så afslöts denna stormiga och genom sina följder
betydelsefulla riksdag. Konungen hade genom
hänsynslöst bruk af sin öfverlägsna ställning vunnit sina syften
och ökat sin makt, men på ett sätt, som hvarken
hedrade hans minne eller hos undersåtarne gaf honom
någon aktning; särskildt hade han hos rikets första

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:31:07 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/48/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free