- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 48. Gustaf III:s Regering. H. 2. Äfventyrstiden 1788-1792, Kulturlifvet av Otto Sjögren /
173

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

genom reformer i ticlens anda afhjelpa de bjärt
framträdande bristerna, medan de liögre stånden funno
sin räkning vid att bibehålla dem. Hans osj elf ständiga
hållning mellan stridiga partiinflytelser gjorde, att de
vidtagna åtgärderna ej fingo den följdriktighet och
det sammanhang, som behöfdes. Den stora
statsskulden, uppkommen genom föregående regeringars
slöseri, öppnade en djup afgrund, som man fruktlöst
använde alla hjelpmedel för att fylla. Under tiden
utvecklade sig i befolkningens breda lager en genom
väckelsen af den nordamerikanska frihetskampen
ytterligare närd omstörtningslust, hvilken tidigt ingaf de
europeiska hofven allvarliga farhågor.

Den, som från början måhända mest oroades af
denna uppspirande folkrörelse, var helt säkert Gustaf
III. Vid det kungliga envälde, som han sjelf steg för
steg tillkämpat sig, var han med hela sin själ fåst.
I det franska hofvets herskaremakt hade han sett
förebilden för sin egen, och om den förebilden föll,
hur skulle det då gå med efterbildningen ? Med den
franska tronen måste, föreföll det honom, äfven hans
egen stå eller falla. Därför följde han från början
revolutionsuppträdena i Frankrike med den lifligaste
uppmärksamhet och var besluten att, så snart
möjlighet och tillfålle gåfvos, uppträda som det franska
konungadömets riddare.

Redan under sin vistelse’ i Göteborg 1788, då
hans egen belägenhet gaf nog ämne till eftertanke,
läste han med största ifver de franska tidningarna och
gaf i sina bref uttryck åt sitt bekymmer öfver hvad
de innehöllo. På hösten begaf sig den unge grefve
Axel v. Fersen tillbaka till hofvet i Paris, hvarifrån
han flitigt meddelade konungen underrättelse om de
timade händelserna. I Frankrike hade mari då först
måst sammankalla en »notabelförsamliug» för
finansfrågans lösning ; parlamentet yrkade på riksständernas
inkallande; både i hufvudstaden och i landsorterna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/48/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free