- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 48. Gustaf III:s Regering. H. 2. Äfventyrstiden 1788-1792, Kulturlifvet av Otto Sjögren /
175

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

satte mycket konungens tankar både i Lovisa och
efter återkomsten till Stockholm. Om det intresse
man vid hofvet alltjämt egnade åt de franska
revolu-tionshändelserna skref en gång Schröderheim: »Yid
bordet, i umgänget var sällan fråga om annat.
Q,vinfolken måste résonnera därom, och uti konseljen afbröt
detta ämne öfverläggningama.»

Ehuru upptagen af det ryska kriget och sjelf
stadd i en hardt när förtviflad finansställning, tänkte
likväl Gustaf på att åt det betryckta franska hofvet
räcka en hjelpande hand, visserligen med sidotanke
på sina egna finansers upphjelpande därigenom. Evert
Taube, som på hösten 1789 begaf sig till Aachen
för att där sköta sin lielsa, åtog sig att med franska
hofvet underhandla om förnyandet af 1784 års traktat,
hvars tid nu var i det närmaste utlupen. Man ämnade
dock som vilkor sätta, att subsidierna borde ökas och
Frankrike uppsäga sitt förbund med Österrike. I
Aachen hos Taube uppehöll sig då grefve Axel v.
Fersen.. Denne - synes konungen hafva utsett att
börja underhandlingen, medan Taube för sin helsas
skull var hindrad att lemna Aachen. Fersen
återvände fördenskull till Paris, men synes där ingenting
kunnat uträtta. Franska hofvet var ännu ej hågadt
för att söka hjelp af utlandet, utan sökte sitt stöd
hos den konungen tillgifna delen af trupperna. Några
misstänkte också, att Fersen, som var drottning Marie
Antoinettes föltrogne, i hemlighet motarbetade Gustafs
planer, hvilka ej för henne voro behagliga, helst som
de voro riktade mot Österrike.

Afven under kriget 1790 egnade konungen sin
uppmärksamhet åt Frankrike. Han erbjöd Ludvig
XYI:s bröder en fristad i sitt . rike och började
underhålla förbindelser med de emigrerade franska ädlingarne.
Ludvigs eftergifvenhet för nationalförsamlingen gjorde,
att han ansåg denne som en fånge och väntade sig
tronens räddning genom hans broder, grefven af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:31:07 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/48/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free