- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 48. Gustaf III:s Regering. H. 2. Äfventyrstiden 1788-1792, Kulturlifvet av Otto Sjögren /
176

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Provence (sedermera Ludvig XVIII). Till Stedingk
skref han (2 mars): »Man har åter nödgat denne
stackars konung att taga ett falskt och skamligt steg,
som ej skall befria honom ur hans fångenskap, men
väl beröfva honom den lilla rest af aktning han hade
af den lilla återstoden anhängare, som nu fullt
öfver-gifvit honom. Jag beklagar som ni det stackars
Frankrikes öde, och mina forna känslor äro ej
utsläckta, men jag bevarar dem åt Frankrikes konung,
åt Frankrike, men åt »fransmännens konung» lika
litet som åt en demagogisk nationalförsamling, som
kallar sig franska folket och utgör ett folk af
kannibaler.» Ytterligare harmades han, då Ludvig (i juni)
antog en författning, som betydligt inskränkte
konungamakten och gaf hela lagstiftningsrätten åt
nationalförsamlingen. Dessa tänkesätt delades af kejsarinnan
Katharina, till hvilken Gustaf i detta hänseende ej
syntes fåfångt vädja; deras gemensamma oro öfver
revolutionen bidrog i sin mån till fredens påskyndande.
Med framgång vädjade han till kejsarinnans känslor,
då fordran på amnesti för Anjalamännen gjordes.
»Isynnerhet», skref han, »vid en tidpunkt, då de band,
som förena folken med sina suveräner, i mer än ett
land hålla på att upplösas, är det i alla suveräners
intresse att icke tillåta dylika exempel.»

Franska hofvet började nu i hemlighet se sig
om efter utländska makters lijelp. Spaniens konung
syntes villig att bisträcka med penningar, och det var
detta, som Gustaf främst behöfde. Under
förhoppning på de subsidier, hvartill Spanien gaf utsigt, var
han fårdig att genast sätta sig i spetsen för ett mot
revolutionen riktadt fursteförbund, om något sådant
kunde bildas. På Rysslands medverkan hoppades han
med säkerhet, och Katharina gjorde allt för att hos
honom nära en sådan föreställning; men i sjelfva
verket ville hon få Sverige och andra makter
invecklade i kampen mot det revolutionära Frankrike för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:31:07 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/48/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free