Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bundsförslag ocli lät förstå, att kejsarinnan i fråga om
penninghjelp vore villig • att uppfylla, livad konungen
billigtvis kunde begära. På aftonen samma dag träffades
de åter i Armfelts våning på slottet. Stackelberg
framlade då förbundsförslaget jämte en bifogad hemlig
konvention, hvari subsidier utlofvades, dock utan
an-gifvet belopp, äfvensom Danmarks upptagande i
förbundet förbehölls. Konungen visade sig föga nöjd med
detta förslag. Han föreslog nu å sin sida, att kejsarinnan
skulle till Danmark afstå Oldenburg och Delmenliorst
i utbyte mot en del af Norge, som då borde af trädas
till Sverige. Detta förslag fann Stackelberg
oantagligt; men beträffande Danmarks upptagande i förbundet
förklarade han sig anbefald att ej yrka därpå, om det
vore för konungen obehagligt. Kort därpå framstälde
han ett förslag rörande Frankrike, med obestämda
anbud af penningar och trupper, — tydligen i syfte att
utlägga en snara, i hvilken också konungen lätt föll.
Några dagar därefter lemnade Gustaf Stockholm
och afreste till Aachen. Armfelt och Franc fingo nu
i uppdrag att förhandla med den ryske ambassadören.
Stackelbergs förfarande bar tycke af ett lekverk,
åsyftande att draga ut på tiden. Förespeglingar af Nyslotts
afträdande gåfvos och återtogos upprepadt.
Penninghjelp hölls i utsigt, men på’summan prutades, och en
gång fingo de svenske underhandlarne höra den
förklaringen, att Ryssland icke ville hafva något att göra
med Sveriges finanser och statsskuld. »Sverige borde»,
yttrade Stackelberg hånande, »med glädje betala
fördelen af att åter räknas bland Europas stora makter.»
Under tiden försäkrades om kejsarinnans lifliga
intresse för de mot den franska revolutionsrörelsen
uppgjorda äfventyrsplanerna, i hvilka Gustaf då höll på
att inveckla sig; men något bindande löfte om biträde
med penningar eller trupper gafs icke. Tydligen ville
kejsarinnan vinna tid, tills hennes fred med Turkiet
blifvit afsluten. Gustaf hoppades dock i det längsta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
