Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
försiggick i början med rätt godt resultat. Inom
några få veckor inflöto nämligen sä betydliga summor,
att riksgäldskontoret genom en ny kungörelse måste
tillkännagifva, att flere län ej kunde mottagas.
Man skydde ej ens att använda förfalskningens
hjelpmedel. Redan vid krigets början hade konungen
gått i författning om att tillverka och på ryskt
område sprida falska guldrubler. Han åberopade därvid
exemplet af sin morbror, Fredrik II, hvilken
undersitt krig mot Ryssland betedde sig på ett liknande
sätt. Denna tillverkning, som skedde under Ruuths
öfverinseende, befans emellertid i längden föga
inbringande. Huru kopparblandadt det gjorda myntet än
var, måste man ändå släppa till rätt mycket guld och
fick icke i följd af krigshändelserna lägenhet att i
synnerligen stor utsträckning sprida det förfalskade myntet.
Tillverkningen ombesörjdes af en kapten mekanikus
K. Appelqvist, hvilken på Muncks kallelse i november
1787 kommit till Stockholm för att biträda i
»alkemien», under hvilket namn detta säregna guldmakeri
torde hafva gått. Yérkstaden förlädes till
Drottningholm under skyddande förklädnad af en där anlagd
skedvattensfabrik. Till slutet af februari 1789 arbetade
där Appelqvist i förening med bergshauptmamien
Nor-denskjöld, sedan på egen hand med underordnade
biträden. Munck försåg honom med erforderliga medel
för tillverkningen.
Trots den ringa vinsten af första försöket
öfver-gafs dock ej tanken på förfalskning af ryskt mynt,
ens sedan fred blifvit sluten. Men den ändrade
föremål; det blef ej längre fråga om falskt mbelmynt,
utan om falska rubelsedlar. Ruuth meddelade sig
därom med Appelqvist samt senare (aug. 1791) med
dennes biträde K. F. Bergklint, till hvilken han
yttrade: »Detta, hoppas jag, skall bättre löna sig än det
ryska guldmyntet, som vi gjorde under kriget till lika
halt med det rätta, ty på det tappade vi, men vunno
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
