- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 48. Gustaf III:s Regering. H. 2. Äfventyrstiden 1788-1792, Kulturlifvet av Otto Sjögren /
192

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

betsmän utfårdad rundskrifvelse, att inga andra dem
tillhörande eller under dem lydande adelsmän, än som
voro hufvudmän för sina ätter, och icke ens dessa
utan konungens särskilda medgifvande, skulle få
bevista riksdagen.

Den 20 jan. 1792 afreste konungen med
kronprinsen frän Stockholm; på aftonen den 22 höll han
vid fackelbelysning och under mycken grannlåtsståt
sitt intåg i Gefle. Följande dagen utblåstes riksdagen
med sedvanlig högtidlighet. Eftersom ingen större
samlingslokal fans i Gefle, lät man i största hast uppföra
en ansenlig träbyggnad, hvilken skulle brukas som
rikssal. En med skarpladdade gevär försedd afdelning
af gardet medföljde konungen till Gefle, och flere
trupper inkallades, så att riksdagen kunde hållas
liksom belägrad. Rykten om nya statskuppsplaner voro
i omlopp, och man menade sig hafva förnummit
hotelser. Armfelt sades hafva yttrat: »Om de ej veta
hut och göra hvad man vill i Gefle, skall byket i
höst dansa till Torneå.» Han fick nu befålet öfver
de i och omkring Gefle sammandragna trupperna,
tillhörande lifgardet, lätta dragonerna och Helsinge
regemente, hvarjämte äfven Gefle borgerskap var stäldt
under vapen.

Till landtmarskalk vid denna riksdag utsågs
Ruuth; Armfelt hade varit påtänkt, men befans ur
flere synpunkter mindre lämplig. Som talman för
presteståndet var ärkebiskopen Uno v. Troil sjelfskrifven.
Talman för borgarståndet blef rådmannen i Stockholm,
nyutnämnde borgmästaren Vallin, vald som »patriot»,
men nu med ens nyomvänd »rojalist». Till talman
för bondeståndet utsågs Olof Thorsson från Kalmar
län, hvilken vid riksdagen 1789 gjort regeringen
tjänster, särskildt genom sin motion om begärd åtgärd
för »riksdagens försättande i aktivitet». Ahlman, som
nu blifvit underståthållare, var vid denna riksdag,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/48/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free