- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 48. Gustaf III:s Regering. H. 2. Äfventyrstiden 1788-1792, Kulturlifvet av Otto Sjögren /
199

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ligare hatad genom sitt öfvermodiga uppträdande
under riksdagen. Mot Håkansson tog sig oviljan
uttryck i hotelser. Vid Ruuth häftade misstanke, och
Munck blef under riksdagens lopp öppet förvunnen
till förfalskningsbrott, hvarför också konungen sjelf
sedan mot honom anbefalde åtal. Under det hemska
intrycket af en sådan stämning spred en vidtutgrenad
sammansvärjning mot konungen redan sina dolda
trådar, och under riksdagen hade hans blifvande banemän
mer än en gång i lönmordsuppsåt smugit efter honom.

SAMMANSVÄRJNINGEN. KONUNGAMORDET.

Den djupa förbittring, som konungen genom sitt
beteende vid 1789 års riksdag uppväckt, gaf första
upphofvet till en sammansvärjning mot honom; huru
denna småningom bildat sig i det fördolda, är en
hemlighet, som tvifvelsutan den gamle Peehlin tagit
med sig i grafven. Sedan 1786 hade denne för det
mesta bott i Stockholm, och lians hus hade där
alltjämt varit härden för dolda stämplingar. Kanslirådet
Jakob v. Engeström deltog ifrigt i dem och hade gjort
utkast till en ny regeringsform. Redan vid tiden för
konungens afresa till Aachen var en statshvälfning
påtänkt, men man fann ej tiden läglig. Med de
franska jakobinerna underhöllos hemliga förbindelser,
och deras läror om prisvärdheten af konungamord
antogos med bifall. Hertig Karl torde ej varit
okunnig om de planer, som förehades, och var sedan
gammalt införlifvad med tanken att af dem draga
fördel. Man trodde sig äfven kunna räkna på
drottningen, med hvilken Gustaf under sina sista lefnadsår
befann sig i ständig misshällighet.

Planen lär hafva gått ut på att, sedan konungen
blifvit inspärrad eller ur vägen röjcT, utföra en
statshvälfning. Den unge kronprinsen skulle utropas till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:31:07 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/48/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free