- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 48. Gustaf III:s Regering. H. 2. Äfventyrstiden 1788-1792, Kulturlifvet av Otto Sjögren /
211

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nu tillstyrkte Dalberg; att Vallqvist eller någon
annan prest måtte tillkallas, åtminstone »för
anständighetens skull». A^allqvist efterskickades och
förrättade dödsbereclelsen efter sedvanligt formulär;
konungen sjelf läste bönen Fader vår och mottog sakramentet.
Kort därpå föll han i en slummer och afsomnade
därunder stilla kort före kl. 11 f. m.

Den 13 april skedde bisättningen med högtidlig
prakt i Riddarholmskyrkan. Med ej mindre
högtidlighet försiggick den 14 maj begrafningen i samma
kyrka, hvilken då i sitt inre var dekorerad till en
med minnesvårdar uppfyld cypressluud.

GUSTAF III:S SKAPLYNSE OCH EFTERMÄLE.

Med sina lysande egenskaper och sina bjärta
skuggdrag var Gustaf III väl förtjent af det honom
någon gäng gifna binamnet »den ovanlige». Sedan
Karl XII:s död var han den förste konung, som var
svensk född och som styrde Sverige med kunglig
myndighet. Han uppbjöd sina snillegåfvor och sin
tjusningsförmåga för att efter sitt sinne leda hela
utvecklingen på de mest skilda områden och satte
sålunda sin prägel på sitt tidehvarf. Ur sådan
synpunkt må hans egendomliga skaplynne i sina
hufvud-drag antydas, äfven om hvarken tillmätt utrymme
eller föreliggande uppgift medgifver att följa alla de
mångskiftande yttringarna af detsamma.

Gustafs väsen var vida mer qvinligt än manligt.
Det visade sig från sin skuggsida i tycket för yttre
grannlåt, i behagsjuk fåfånga, i ombytlig nyckfullhet,
i kitslig intriglust; från sin ljussida i sinnet för fin
umgängestakt och grannlaga sällskapssed. i
hjertyin-nande älskvärdhet, i lifligt vexhimle själ srörlighet. I
arten af hans intresse för konsten, skönliteraturen och
hela kulturlifvet i allmänhet röjde sig också en
öfver-vågande qvinlig själsriktning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/48/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free