Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KULTURLIFVET.
SKÖNLITERATUREN OCH TEATERN.
DEN GUSTAVIANSKA VIÏTEKHETEN.
Under den gängse benämningen vitterhet
sammanfattades skaldekonst och vältalighet samt i vidsträcktare
betydelse all literär alstring i den lättare stilen till
åtskillnad frän den strängt vetenskapliga forskningen.
Sådan vitterhet sökte Gustaf pä allt sätt gynna och
främja, isynnerhet om den stod i något sammanhang
med skådespelsdiktningen eller egnade sig för sinnrikt
hofsmicker och pikant sällskapsnöje. Denna vitterhet
hade i värt land blifvit fostrad och omhuldad af Lovisa
Ulrika samt i Dalin haft sin mest framstående
representant; den hade då en mer allvarlig och sedesam
hållning. Gustaf III tog den, så att säga, i arf och
ingöt i densamma sitt eget skaplynne. Den egde i
hög grad fosterländsk, framför allt konungskt
fosterländsk stämning samt kunde äfven till visfe grad hylla
medborgerlig sjelfständighet och gifva uttryck åt
upp-lysningstidehvarfvets frigörande tankar; men den skydde
grundlighet och djup, lade mera an på
formbehandlingens slickade korrekthet än på innehållets
gedigenhet, mera på uttryckets spelande qvickhet än på
innerlighet och sanning, mera på det roande än på det
stämningsrika och i högre mening^ bildande. Oberörd
af tankegrubbel, utan sinne för historisk forntid och
med ringa mottaglighet för det öfversinliga, egnade den
sig så mycket bättre för det glada sällskapsjollret och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
