Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Voltaire ocli Rousseau, ett mäktigt inflytande, hvaraf
man äfven i Sverige blef starkt berörd. Båda hade
tillbragt sin mesta tid i landsflykt, men fingo på samma
år ’(1778) dö i Frankrike. Voltaire var
upplysnings-tidehvarfvets mest firade skriftställare; han hade
tillbragt en (lel af sin lefnad vid Fredrik II:s hof; Lovisa
Ulrika hade där af • honom tagit lifliga intryck, som
sedan gingo i arf på Gustaf III. Utmärkt för snille,
sprittande qvickhet och ett liitt, behagligt
framställningssätt, rörde sig Voltaire på literaturens nästan alla
områden, riktade mördande angrepp mot vantro och
fördomar, men kunde äfven med lättfårdigt begabberi
göra det heliga och vördnadsvärda till skottafla för
åtlöjet. Liksom han var öfvervägande
förstånds-människa, så var Rousseau, hvars inflytande under
denna tid var mindre, men växte under den följande,
en öfvervägande känslomänniska. Rousseau yrkade
återgång till naturen samt blef genom sin lära om
»samhällskontraktet» den frambrytande
revolutionsrörelsens förebådare. Bada förberedde, hvardera på
sitt sätt, den nya tid, som kom, och öfvade sin starka
inverkan på vitterheten i Sverige såväl som i andra
land. Voltaires inflytande var emellertid det
mäktigaste och mest tongifvande. Man sökte tillegna sig
hans qvickhet, men tog äfven med hans ytlighet och
begabbande lättfårdighet.
Uppammad genom efterbildandet af utländska
mönster, blef denna vitterhet aldrig nationel, men till
nationalkänslans väckande gaf den ändå en ansats.
Tankens höjder och djup undvek den, men visste
därför äfven att ej flyga högre, än vingarne bära, och ej
stiga djupare ned, än slagrutan gifver ledning. Den
saknade poetisk inbillningsglöd och filosofisk
idérikedom, men den egde det sunda människoförståndets
klarhet och visste att häfda dess rätt. Framför allt
vinnlade den sig om uttrycksformens tukt och har
gjort mycket för utbildning af språkriktighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>