- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 48. Gustaf III:s Regering. H. 2. Äfventyrstiden 1788-1792, Kulturlifvet av Otto Sjögren /
221

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SKALD EGREFVAKNE.

De störste skalder, Sverige eger,

ses vara grefvar alla tre,

skref Kellgren. Han menade Creutz, Gyllenborg och
J. G. Oxenstjerna, Det var ej blott grefvetiteln ocli
den upphöjda samhällsställningen, som förenade dessa
tre uti en särskild skaldegrupp. De hade äfven i
sina öfriga lefnadsförhållanden haft sammanslutande
beröringspunkter och däraf tagit intryck äfven för sin
inre utveckling, huru olika de än i skaplynne blefvo
hvarandra. Creutz var ungdomsvän med Gyllenborg
och hade i tidigare är plägat tillbringa .sina somrar
i dennes familjehem, det natursköna Skenäs i
Ving-åkerstrakten ; denna vänskap utplanades aldrig, om än
vännerna sedan i lifvet åtskildes. Oxenstjerna var
Gyllenborgs systerson och tillbragte i dennes hem en
stor del af sin tidigare lefnad. Pä Skenäs trifdes
Gyllenborg bäst; där diktade Creutz »Atig och Camilla»;
under intryck, som han där fick, diktade sedan
Oxenstjerna »Skördarne».

Då Creutz beträdt den diplomatiska banan,
upphörde hans skaldverksamhet eller gaf sig åtminstone
högst sällan till känna; som skald hör han således
icke till Gustaf III:s tidehvarf. Men som ambassadör
i Paris förmedlade han med lifligt intresse den literära
beröringen mellan Frankrike och Sverige. Hans
origi-nela, älskvärda väsen gjorde honom uti den franska
hufvudstaden omtyckt i vida kretsar, ej minst vid
hofvet; i hans salong sammanträffade statsmän och
diplomater med literaturens och konstens förnämste
representanter. Genom den lifliga brefvexlingen med
sin minister fick Gustaf alltjämt fårska intryck af det
franska kulturlifvet och tillegnade sig i ej ringa mån
dennes uppfattning. Huru Creutz som kanslipresident
slöt sin lefnad, (1785) är i det föregående berättadt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:31:07 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/48/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free