- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 48. Gustaf III:s Regering. H. 2. Äfventyrstiden 1788-1792, Kulturlifvet av Otto Sjögren /
229

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tet af år 1780, innan han med denne trädde i
närmare beröring; han blef då konglig bibliotekarie med
ett litet arvode och med tillträde till hofvets intimare
umgängeskrets. Nu egnade han sig åt samarbetet
med konungen, i det han författade skådespel, till
hvilka denne uppgjort planen. Så tillkommo den
lyriska tragedien »Eneas i Kartago», ämnad att
uppföras vid teaterns invigning 1782, samt det stora
skådespelet »Drottning Kristina», för första gången
uppfördt på Gripsholms teater 1785. Till vedermäle af
konungens välbehag fick Kellgren då fullmakt att
vara hans handsekreterare.

Sin förnämsta insats i vårt lands vitterhet har
Kellgren lagt genom skådespelet »Gustaf Vasa»,
hvar-till konungen uppgjort planläggningen, under det hela
den fritt utförda språkliga utarbetningen synes härröra
från skalden. Bland konungens efterlemnade papper
finnes visserligen skådespelet i prosaform affattadt af
hans hand ; men ser man närmare efter, visar sig
tydligt nog, att konungen af något skäl måtte tagit sig
för att på prosa omsätta en text, som redan förut var i sin
versform gifven. Skådespelet är, med all
konungsk-het i ton, genomträngdt af en medborgerlig frihetsanda,
som ej ingick i konungens lifsuppfattning, men så
mycket bättre i Kellgrens. Det gafs första gången
den 19 januari 1786 och gjorde en gripande verkan, som
redan lät sig tydligt förmärka vid den kort därpå
sammanträdande riksdagen. Den gustavianska tidens
pris jämte klander mot föregående skede sjöngs väl i
smekande häntydningar, såsom denna:

Ja, himlen vare lof, den tid försvunnen är,
då for det nesliga begär

att, sjelf en kufvad slaf, på sina likar råda,

man såg en son sin far, eu far sin son förråda,

då afund mot en inländsk dygd

ett evigt tvedrägtsfrö i bröders sinnen kastat,

och man för enskild hämnd, för enskild vinning hastat

att störta i fördert sin glömda fosterbygd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:31:07 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/48/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free