Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väga, J. M. Kraus, inkallad från Tyskland 1778,
blef 178S kapellmästare efter Uttini.
Bland skådespelsförfattarne var Gustaf III sjelf
ostridigt, den förnämste. Det är redan omtaladt,
hurusom han uppgjorde planläggningen till en mängd
skådespel, hvilka sedan efter hans anvisning
utarbetades af Gyllenborg, Adlerbeth, Kellgren, Leopold och
andra. Sjelf utarbetade han, till stor del efter franska
förebilder, flere större skådespel, bland hvilka må
nämnas: Hel mfel t, Gustaf Adolfs ädelmod, Gustaf
Adolf och Ebba Brahe (allesammans uppförda för första
gången 1783), Siri Brahe och Johan Gyllenstjerna
(första gången uppfördt 1788) samt Den svartsjuke
neapolitanaren (första uppförandet 1789). Som
dramatisk författare var Gustaf starkast i
planläggningen samt begagnade med stor skicklighet sin
kännedom om teaterns fordringar och effektmedel. Däremot
visade han sig temligen svag i karaktärsteckningen.
Utom de betydliga bidrag, som af de mest berömda
skalderna gåfvos till skådespelsdiktandet, lemnades
sådana äfven af en mängd personer af
underordnad rang, hvilka mer uteslutande egnade sig åt
denna uppgift. Den alsterrikaste och på allmänheten
mest anslående af dem var Karl Envallsson,
tjenste-man i krigskollegium; man har af honom icke mindre
än 70 teaterstycken. Det största af dem är Gustaf
Eriksson i Dalarne (1784) med musik af Karl
Sten-borg; han gjorde därmed försök att åstadkomma ett
nationelt skådespel i den högre stilen, men fann sedan
sin rätta uppgift på annat håll; Mesta lycka gjorde
hans lustspel, isynnerhet »Kronofogdarne», som första
gången gafs 1787 och under den påföljande tiden
uppfördes öfver 300 gånger. Envallsson saknade
ursprunglighet, men hade stor förmåga att träffa
allmänhetens tycke samt lämpa orden efter musiken.
Som skådespelsförfattare må äfven nämnas godsegaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
