- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 48. Gustaf III:s Regering. H. 2. Äfventyrstiden 1788-1792, Kulturlifvet av Otto Sjögren /
249

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Konungen ville nu taga hand om honom. Lidner
fick först begifva sig till Göttingen för att där
fullborda sina studier. Efter ett års vistande därstädes
skickades han till Paris för att som handsekreterare
biträda Creutz och stäldes under dennes uppsigt. Under
den tiden utarbetade han på välljudande vers sitt stora
skådespel »Erik den fjortonde». Men hans lefverne
förblef så oefterrättligt, att Creutz slutligen anhöll att
blifva af med honom. Sålunda hemkom Lidner 1782
till Stockholm i utblottad belägenhet. Han blef nu
informator hos en baron Åkerhjelm på Margreteluud,
men kunde icke heller där qvarstanna länge, utan
återvände till Stockholm. Här gjorde han bekantskap
med major Lund och fick några af sina spiärre
versstycken införda i dennes tidning. Konungen
understödde väl skalden en och annan gång med smärre
penninggåfvor, hvilka af denne lika fort bortslösades,
men tyckes i det hela hafva ansett honom ohjelplig.
I stället fick nu Lidner en vän i Thorild, hvilken
öfversåg hans arbeten och befordrade dem till
tryckning. Så utkommo under året 1784 skaldestyckena
»Spastaras död» och »Året 1783» samt operan »Medea»,
alla vitnande om en innerlig och rik, om än
öfver-spänd känsla. Trots kritikens anmärkningar mottogos
de af allmänheten med förtjusning, ocli Lidner hade
med ens fått ett berömdt skaldenamn. Hans
ekonomiska ställning var emellertid fortfarande lika
bedröf-lig, oaktadt Schröderheim, Rosenstein, ja en ocli annan
gång konungen sjelf räckte honom en hjelpande hand.

Lidner begaf sig nu till Finland och blef där
gift med en fröken Hastfer. Den lilla egendom, som
hon egde, gick snart förlorad, och armodet blef nu de
båda makarnes gemensamma lott. I Åbo utgaf
Lidner det religiöst känslosamma skaldestycket »Yttersta
domen» (1788), vitnande om »en rik, men sönderbruten
harmoni». Där utgafs äfven hans innerligt anslående
sång till den finske soldaten:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:31:07 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/48/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free