Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till Kom och Neapel. Återkommen till Sverige, blef.
han efter Uttini förste kapellmästare, hvilken
befattning han innehade till sin död, som inträffade i
december 1792; han hörde sålunda till dem, som ej
länge öfverlefde konungen. Enligt sin önskan blef
han begrafven vid Tivoli på stranden af Brunnsviken.
J. G. Naumann, född 1741 nära Dresden, vid
hvars hofkapell han efter 1763 tjenstgjorde som
kompositör och kapellmästare, var en af denna tids mest
omtyckte tonsättare. I Sverige hade han icke någon
stadigvarande anställning, utan var mera att anse
som en inbjuden gäst. Så inkallades han 1776 med
uppdrag att ordna Gustafs hofkapell och
teaterorkester samt fick för det ändamålet ett års tjenstledighet
i Dresden. Sitt uppdrag utförde han mästerligt och
gjorde sig genom sitt blida, anspråkslösa väsen
synnerligen omtyckt. Under denna sin vistelse i Sverige
satte han musiken till den af Adlerbeth bearbetade
operan »Amfion». Efter sin återkomst till Dresden
fullbordade han tonsättningen till samme författares
»Cora och Alonzo». Ännu en gång (1782) förmåddes
han återvända till Sverige och fick då 1| års
tjenstledighet. Under denna tid satte han musiken till
operan Gustaf Vasa. Sedan han för andra gången
lemnat Sverige (i slutet af år 1783), återvände han
ej mera. Han dog 1801 som öfverkapellmästarc i
Dresden.
G. J. Arogler, född 1749 i Wiirzburg och son
af en instrumentfabrikant därstädes, blef prestvigd i
Rom, stiftade därefter en musikskola i Mannheim och
utnämndes till direktör vid det kurfurstliga
hofkapel-let. Till Sverige inflyttade han 1786, sedan han
förbundit sig att omvexlande med Kraus föra ledningen af
hofkapellet samt årligen komponera en ny stor opera
för den kungliga scenen. Skådespelet »Gustaf Adolf
och Ebba Brahe» var emellertid den enda operatext,
till hvilken han satte musiken. Vida större rykts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
