- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 48. Gustaf III:s Regering. H. 2. Äfventyrstiden 1788-1792, Kulturlifvet av Otto Sjögren /
273

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

egnade stor uppmärksamhet åt finanserna och
statsekonomien. Som privatman egnande sig åt skötseln af
sitt jordagods Sörby, införde han vigtiga förbättringar
i landtbruket. Han öfverlefde det gustavianska
tide-hvarfvet och var verksam långt in i det därpå
följande. Sveriges mest berömde kirurg var Olof af
Acre], från 1752 öfverkirurg vid lasarettet i
Stockholm, från 1776 generaldirektör för sjukvården vid
rikets alla lasarett, adlad 1780; han nedlade sina
befattningar 1800 och afled 1806. Sin brorson J.
G. Acrel (från 1784 professor i Upsala, död 1801)
uppfostrade han så, att denne blef en af Europas den
tiden mest berömda läkare. I svenska läkarekonstens
historia intager också J. L. Odhelius en framstående
plats; han blef 1772 öfverläkare vid sjukhuset i
Stockholm och fick 1775 i uppdrag att reglera
medicinalverket för flottan i Karlskrona.

HISTÖBIESICEIFNINGrEN.

Den frihet och omvårdnad, som naturforskningen
åtnjöt, kom icke på långt när historiéskrifningen till
del. Regeringen lade på henne en nedtyngande hand,
sökte få fram uttalanden i det rådande systemets
anda och undertrycka livad som var däremot stridande.
Lofprisning, helst i den lätta, smickrande
äreminnes-stilen, Öfver Gustaf III:S tidehvarf och öfver den
förgångna storhetstiden, hvilken detta gerna ville gifva
sig ut för att återupplifva, skulle gå hand i hand
med nedsättande tadel af frihetstiden, hvilket då äfven
borde drabba tidehvarf, som med dennas skaplynne
och sträfvanden egde fräudskap. För
äremiunesvälta-ligheten fick också den grundliga forskningen stå
tillbaka. Under känning af detta tryck hade en allvarlig
och opartisk historieskrifnmg sina stora svårigheter.
Under sådana förhållanden är det så mycket större
Fryxells Berättelser. 48. 18

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:31:07 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/48/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free