- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 48. Gustaf III:s Regering. H. 2. Äfventyrstiden 1788-1792, Kulturlifvet av Otto Sjögren /
275

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den andra delen utkom 1773, (len tredje 1776. Han
stod på konungamaktens sida, måhända mer än med
opartiskhet var fullt förenligt, och försummade ej att
vid lägliga tillfållen prisa det med statshvälfningen
inledda nya tidehvarfvet. Icke desto mindre föll
arbetet ej i smaken på högsta ort, och författaren fick
ej det minsta nådevedermäle som uppmuntran.
Innehållet föreföll allt för tungläst, och stilen, som ej
saknade sin stickande uddighet, var ändå ej akademiskt
glattad. För den följande delen hade Lagerbring
svårt att få någon förläggare, hvarför Gjörwell med
stora uppoffringar åtog sig att bekosta utgifvandet;
den utkom 1783 och innehåller början af unionstidens
historia till år 1457. Med ironisk undfallenhet
yttrade han sig om sin sjelfständighet, som ej föll alla i
tycket: »Jag tillstår min svaghet: när jag får se en
björn, kallar jag det en björn, och när jag träffar en
ek, kallar jag det en ek. Skulle likväl en upplystare
försäkra, att djuret var ett lam och trädet en ceder,
har jag däremot ingenting att påminna. Min mening
är alltid ombytlig mot bättre öfvertygelse, och olika
tankar lära icke vara urbotamål. Jag medgifver ock
gerna, att människor äro fyrfotadjur, allenast jag får
lof att gå på två ben, så länge jag kan. Skulle någon
invända, att för mycken uppriktighet passar sig intet,
äfven uti historiska mål, är jag alldeles intet däremot,
när man skrifver om samtidens hvälfningar, ty då är
rådet godt och helsosamt, men annars är väl sanning
den förnämsta egenskap af en historia.» Denna del
af arbetet blef den sista, som utkom. Den följande,
hvilken skulle omfatta slutet af unionstidens historia,
hade redan börjat tryckas; men då afled Sven
Lager-bring (1787), öfver 80 år gammal. Hans son,
kanslisekreteraren Karl Lagerbring, instälde då genast
tryckningen, och sjelfva det i handskrift fårdiga arbetet har
gått spårlöst förloradt. Man har förmenat, att det
undertrycktes, emedan den sanningsenliga skildringen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/48/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free