Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
duglig ocli verksam ledamot i professor E. J. Almqvist.
Ärkebiskop v. Troil främjade i ej ringa mån företaget
genom att förmå framstående skalder att med
psalm-diktning biträda, såsom Gyllenborg, Adlerbeth, Samuel
Ödman, Kristofer Dalil m. fl.; en psalm (Sv. ps. 418)
är författad af Leopold. På riksdagen 1789
fram-stäldes af konungen förslag till kyrkohandbokens
omarbetning i öfverensstäimnelse med tidehvarfvets smak
och språkets vunna odling; det ledde emellertid då
endast till en af presteståndets särskilda utskott
fram-stäld anhållan, att »någre upplyste och mogne män af
ståndet måtte sammankallas för att uppgöra
betänkande och förslag i ämnet».
Om än den förverldsligande riktningeij tagit
öfverhand i statskyrkan, så funnos dock ännu bland
presterskapet män, som med lära och efterdöme verkade
i • gammaldags biblisk riktning. Till dem hörde den
frimodige G. Rosén, kyrkoherde i Stockholms
Riddar-holmsförsamling (död 1.784), omtalad som »en af
tidehvarfvets ypperste predikanter med sann både kristlig
och medborgerlig anda»; hos konungen var han i onåd
och förbigicks därför vid biskopsutnämningar, ehuru
två gånger uppförd på förslag. En eldig
väckelsepredikant var P. Tollesson, född 1747 i Åsheda
församling af Vexiö stift, från 1780 kyrkoherde vid
Danviken nära Stockholm. Hans »domedagspreclikan» (1774)
utgick i 8 stora upplagor, och som folkpredikant hade
han stort tillopp; men hos de styrande var han ej i
gunst, och Thorild torde i sin skarpa prestkritik hafva
åsyftat honom. I Stockholm öfverglänstes dock dessa
predikanter vida af Lehnberg, som talade tidehvarfvets
blomsterprydda, om än märglösa vältalighetsspråk ocli
samlade den förnäma verlden omkring sin predikstol.
Framstående både som predikant och kateket var redan
vid denna tid H. Schartau (född i Malmö 1757, från
1785 stadskomminister i Lund); lian hörde i början
till den hernhutiska känsloriktningen, men öfvergick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
