Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ehrensvärds medhjelpare, uppgjorde plan till arbetena
och blef med tiden deras ledare. Direktionen fick
äfven (1764) under sitt öfverinseende förberedelserna
till andra, redan då påtänkta kanalföretag, nämligen:
upptagningen af en kanal öfver näset vid Södertelje,
öppnandet af segelfart från Norrköping öfver sjöarne
Glan, Roxen och Boren samt genom Motala, ström
till Vettern, öppnandet af en båtled från Roxen till
småländska sjöar (Ivinda kanal) m. m. Fullföljandet
af dessa planer blef för den nya regeringen en
uppgift, till hvars lösning den i sin mån bidrog.
För den tillämnade Troll hättekan alens slussverk
uppgjorde Thunberg 1771 en fullständig plan, som af
konungen gillades; Man började samtidigt vid kanalliniens
båda ändpunkter: 1777 fullbordades i den gamla
Karls-graf de båda »Gustafs slussar», hvarigenom man kunde
segla från Venern till Kafvelströmsdammen vid öfversta
Trollhättefallet; vid Åkerström fårdigbygdes 1779
»Gustaf Adolfs sluss», hvarigenom obehindrad segelfart
öppnades från Vesterhafvet till nedersta fallet. Förbi
fallen fick man sedan en tid underhålla
landvägsför-bindelse mellan de båda segellederna öfver en 4,000
alnar lång träbro. Direktionen upplöstes sedermera
(.1780), och landshöfding v. Törne fick för någon tid
ensam tillsynen öfver slussverket. För den tillämnade
kanalen förbi fallen hade emellertid Thunberg
uppgjort en annan plan, enklare och mindre kostsam,
hvilken man beslöt följa. Lilla Edets sluss, uppförd
redan under drottning Kristinas tid och öfverlåten åt
Göteborgs stad, blef ombygd och utvidgad, hvilket
arbete fullbordades 17S4. Med Thunbergs död (1.788)
af stannade för några år arbetet på detta kanalföretag.
Mälarens höga vattenstånd och däraf följande
svåra öfversvämningar i april 1780 gjorde, att man
blef allvarligt betänkt på att åt denna sjö bereda ett
nytt utlopp förbi Södertelje. Karl Sparre väckte
frågan därom och understöddes af Liljencrants, hvars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
