- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 48. Gustaf III:s Regering. H. 2. Äfventyrstiden 1788-1792, Kulturlifvet av Otto Sjögren /
304

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

redan da upparbetad. Bland pappersbruken må
nämnas Bankeberg i Kalmar län, där äfven förfårdigades
sådant papper, som dugde till taktäckning.

I slutet af Gustaf III:s regeringstid anlades
Elf-dalens porfyrverk i Dalarne. Bergskollegium hade
redan 1731 låtit undersöka porfyren därstädes och
befunnit den god; 1785 bildades ett bolag för
mineralets bearbetning. Arbetet därmed tog sin början
1788, då öfverdirektör Hagström blef porfyrverkets
förste styresman.

SEDERNA OCH SEDLIGHETEN.

LEFNADSSÄTTET OCH UMGÄNGESVANORNA.

Liksom den franska smaken herskadc i konst
och literatur, så gjorde den sig äfven inom den
förnäma verlden gällande i klädedrägt och möblering, i
sällskapsseder och umgängesformer, ja i allt hvad till
det yttre lefnadssättet hörde. Den antagna franska
seden bröt sig dock alltid mer eller mindre afstickande
mot gammalsvenskt skaplynne och därmed följande
vanor. Den omhvälfning, som äfven på detta område
förorsakades af den utbrutna stora revolutionen, hade
ännu i sin första början föga inverkan på Sverige.

I klädedrägt och yttre utstyrsel följde man
sålunda i de högre klasserna tidehvarfvets vedertagna
bruk. Den korta lockperuken med sitt puder och
sin stångpiska betäckte hufvudet. Den rundade eller
trekantiga filthatten var männens hufvudbonad;
qvin-nornas hårklädsel och hufvudbonader voro
mångfaldiga och ofta öfverdrifvet tillkonstlade. Den franska
modekostymen kunde ej alldeles öfvergifvas, trots
anläggandet af den gustavianska drägten, hvilken
brukades ej blott vid hofvet, utan äfven af adeln,
ämbetsmännen och det förmögnare borgerskapet. Till
fruntimmerskostymen hörde den framtill öppna och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/48/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free