- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 48. Gustaf III:s Regering. H. 2. Äfventyrstiden 1788-1792, Kulturlifvet av Otto Sjögren /
305

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

med vida, högt uppskurna ärmar försedda »roben»
samt den garnerade släpande »robronden» med
långsträckt lygglif och åtsittande ärmar. Tyget skulle
i enlighet med hofvets rådande smak vara enfårgadt,
•helst svart med rödt skärp och röda bandprydnader.
I siden, sammet och spetsar utstyrde sig öfvermåttligt
icke blott qvinnorna utan äfven männen; spetskrås,
manchetter, rock- och västuppslag garnerades med
kantiljer och guldgaloner. Storblommiga indiska
tyger, som med det ostindiska kompaniets fartyg
hemfördes, voro mycket i bruk uti Göteborg; de förmögna
köpmännen buro här gröna sidennattrockar, fruarna
rober af hvitt siden eller blommerad gulbottnig taft,
och med indisk taft draperades våningarna.

I tidehvarfvets »rococostil» uppfördes de
monumentala byggnaderna. I möbler och husgerådssaker
rådde den franska »rococosmaken» med de för
densamma betecknande, rundadt utsvälda formerna. Man
nedlade stora kostnader på dylika föremål, som
beundrades för konstrikt arbete och bländade med rika
förgyllningar. Till möblemanget började allt
allmännare höra »klaveret», fortepianots föregångare.

Bordservisen var ännu till mycket stor del af
tenn, synnerligen i gammaldags hus. Skulle man
lysa med öfverdrifven lyx, bestod man sig med guld*
eller silfverservis. Bruket af porslin hade visserligen
tilltagit, men var ännu långt ifrån allmänt.

Man åt gema starkt kryddad mat, för hvars
tillredning Kajsa Vargs kokföreskrifter följdes; man satt
länge och högtidligt till bords, och då välfågnaden
var slutad, framburos bålarne, vid hvilka ofta någon
»matsångare» föredrog någon glad eller fosterländsk
bordsvisa, ofta äfven någon fågnesång till konungens
eller hedersgästens pris. Den lättade införseln af
franska viner ökade förbrukningen af dem; att
-förbruka bränvin ansågs som »patriotiskt», och äfven de
högre samhällsklasserna sökte däruti föregå med
exem-Fryxells Berättelser. 48 20

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/48/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free