- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 48. Gustaf III:s Regering. H. 2. Äfventyrstiden 1788-1792, Kulturlifvet av Otto Sjögren /
306

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

pel; de drycker, med hvilka bälarne vanligen fyldes,
voro punsch och bischoff. Kaffe hade kommit i
tem-ligen allmänt bruk, men ansågs ännu som en skadlig
öfverflödighetsvara, hvilken borde förbjudas. Det med
ostindiska kompaniets fartyg hitförda théei var sedan
gammalt i bruk, synnerligen i Göteborg; »här dricker
hvar dräng och piga sitt thé», skref en
göteborgstidning redan 1759. Tobak odlades rätt betydligt inom
landet; snusdosan och den långa tobakspipan fingo ej
saknas, då man höll samqväm.

Trots de franska umgängesformerna, hvilka man
sökte efter bästa förmåga tillegna sig, rådde i
um-gängeslifvet stelhet och ceremoniös kruserlighet,
synnerligen hos medelklassen och bland uppkomlingarne.
»Svenskarne», skref en utländsk resande, »visa mycken
höflighet, ehuru den till det mesta är af gammal form.
I stället för att såsom fransmännen rådfråga er
karaktär och genast göra er liksom hemmastadd i deras
hus, träda de er öfverallt i vägen med för mycket
krus.» I förnäma hus konverserades gerna på franska,
men det anmärktes af utlandingen, att »den franska
de talade var dålig och uttalet obehagligt».
Artigheten mot främlingar blandade sig tyvärr ofta
otref-ligt med ett brutalt uppförande mot husets eget folk.
Tjenstefolket var underkastadt kroppslig husaga,
hvilken mången gång utdelades på ett verkligen
upprörande sätt.

»Det. är icke i Stockholm, som man skall lära
känna denna nations karaktär, utan det är i rikets
aflägsna delar», anmärkte en resande och med rätta.
Den franska fernissan var i landsorterna tunnare eller
saknades alldeles, men med de gammaldags sederna
förenade sig ännu mångenstädes, om än i sträfva och
tunga former, gammalsvensk redbarhet och välmening.
De af Samuel Ödman utförligt skildrade sederna i
prosten A^iesels hus voro säkerligen ännu på den
tiden betecknande för prosthusen i allmänhet, om än

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:31:07 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/48/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free