Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
o. s. v. Till hungern kom en ovanlig stark vinter; båda
alstrade smittosamma sjukdomar. Trettiotusen menniskor
sägas hafva hungrat ibjel, utom den ännu större skara,
som föll ett rof för köld och farsoter. Polackarna, hvilka
nu voro segrare och dessutom erhöllo tillförsel från
fäderneslandet., ledo minst, dock var eländet äfven hos dem
ganska stort och i alla fall tillräckligt för att snart jaga
Sigismund och hans hofsvärm hem igen. Han begaf sig
till Wilna. Zamoisky stannade qvar för Wolmar. Det
* dröjde något, innan belägringskanonerna ankommo, under
hvilken tid soldaterna ledo mycket af köld och hunger.
Först efter fyratio dagars väntan anlände artilleriet, och
nu börjades egentliga belägringen. Den medförde många
svårigheter. Marken var hårdt tillfrusen och endast med
yttersta möda kunde löpgrafvar och skansar uppkastas.
Svenskarna deremot hade redan långt för detta sina
fästningsverk i god ordning. Boende inom varma och
beqväm-liga hus och egande tillräckligt både mat och drick, voro
de beständigt vid friskt mod. Dessutom fanns på slottet
ett betydligt förråd kulor och krut; och de sparades icjce.
Kanonerna dundrade beständigt från Wolmars vallar och
förhindrade eller åtminstone försvårade hvarje de
belägran-des företag. Men den gråhårige Zamoisky var outtröttelig
och det lyckades honom sluteligen att få i ordning några
skansar, hvarifrån en förstörande eld öppnades. Bland
hans kanoner var i synnerhet en utmärkt för styrka och
storlek. Den kallades Jungfrun. Ehvart Jungfrun vände
sina ljungande blickar, föllo murar och torn ödmjukt till
jorden. Inom kort tid var en stor öppning skjuten på
stadsvallen. Nu riktades Jungfrun mot slottet och
händelsevis just på det rum, hvari Gyllenhielm vistades.
Murarna voro tunna, men * Jungfrun stark. Hennes kulor
flögo obehindradt in genom den ena och ut genom den
andra väggen, och medtogo bland annat en hop der
befintliga linnekläder. Jungfrun tvättar småkläderna åt herr
Earl, sade de skämtande soldaterna. Han sjelf flyttade
till ett annat rum, men förföljdes äfven der på samma
sätt af Jungfruns varma, men föga välkomna slängkyssar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>