Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra kapielet. Gustaf Adolf blir konung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rikets ställning var högst bekymmersam och
vådelig. Inomlands herrskade fattigdom och oenighet;
konungens inkomster och magt förminskades betydligt
af de stora förläningar, som voro anslagna åt båda
enkedrottningarna Kristina och den ännu lefvande Katarina
Stenbock, och åt hertigarna Johan och Karl Filip.
Adeln, våldsamt kufvad af Karl den nionde, iakttog
tillfället och förskaffade sig vid Gustaf Adolfs hyllning
flere ganska betänkliga fördelar. Presterskapet var
högeligen misslynt öfver de trosförändringar, hvarmed
Johan och Karl oroat dem, samt kastade längtande
blickar till den utmärkta och i evangeliska tron
ståndaktiga konung Kristian den fjerde i Danmark.
Borgerskap och bönder voro alldeles uttröttade genom
krigsgerder och utskrifningar. I södra Sverge lågo
vidsträckta trakter förhärjade af fienden; äfven i andra
landsorter uppkommo en mängd ödeshemman, då folk
felades för brukningen och penningar för utlagorna.
Eländet alstrade missnöje, serdeles i Dalarna och
Helsingland, der hotande oroligheter verkligen utbrusto
och endast med möda kunde stillas. Sigismunds
anhängare eller rättare sagdt Karls många och bittra
fiender begagnade sinnesstämningen. Kring landsorterna
utspriddes en mängd bref, i hvilka folket uppmanades
att öfvergifva Karls gudlösa afföda. De olyckor, som
så hårdt tryckte landet, vore himlens straff för bevisad
trolöshet mot deras lagliga, af Gud förordnade konung.
Riket behöfde sålunda lättnad och hvila; men
dess yttre förhållanden fordrade nya ansträngningar, och
det ovilkorligt. Gustaf Adolf hade nemligen med Sverges
trenne kronor också ärft tre krig, nemligen mot Ryssland,
Polen och Danmark. Alla tre kräfde penningar
och folk, men det sistnämnda var likväl mest hotande.
Danskarna, anförda af en ung och kraftfull konung,
hade eröfrat Kalmar, en af rikets nycklar, och
öfversvämmat södra landsorterna. Det gällde nu hjertat af
riket, måhända dess sjelfbestånd. Inga tillgångar
funnos; allmänna förråder och kassor voro tömda, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
