Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde kapitlet. Kriget med Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
begärde sitt afsked. Konung Sigismund i Polen ville laga
tillfallet i akt, och sökte genom smicker och stora löften
locka De la Gardie ur svenska tjensten; men denne
skickade brefven jemnte ny trohelsförsäkran till sin
rättmätige konung. Gustaf Adolf visste värdera en sådan man.
Han öfvertalade honom att stanna qvar och for sjelf åren
1614 och 1615 till östra gränsen, för att, som han
sade, af denne erfarne hjelte lära sig krigskonsten.
Inom fyra år utnämndes De la Gardie till riksråd,
riksmarskalk och slutligen till grefve, varande den ende som
under Gustaf Adolfs tjuguettåriga regering till denna
värdighet upphöjdes.
Ewert Horns död. Sedan den ryktbare Karl
Henriksson Horn år 1590 fallit i onåd, tillbragte han sina
sista tio lefnadsår för det mesta på arfvegodsen i Finnland,
fjerran från statsärendena, endast lefvande för maka och
barn. Hans söner erhöllo derigenom en ganska vårdad
uppfostran. Herr Ewert, den andre i ordningen, var
efter tidens sed ganska lärd. Han kände latinet, tyskan
och fransyskan i grund. Lika mycket utmärkte han sig
genom insigter i andra ämnen, genom redlighet,
duglighet, men mest genom sin ovanliga tapperhet. Vid
utförandet af de flesta krigsbragderna under ryska fejden var
Ewert Horn De la Gardies högra hand. Ett aktningsvärdt
förhållande herrskade mellan båda hjeltarne, och icke
minsta spår af misstroende eller afund kunde upptäckas. De
la Gardie erkände öppet för konung och folk Horns stora
förtjenster; och då afund och förtal sökte svärta De la
Gardie, var det Ewert Horn som oförskräckt och kraftigt
tog honom i försvar. Det var dessa tvenne herrar och
deras bjelteförbund som inhägnade Finnska viken inom
Sverges gränser och för nära ett helt århundrade stängde
ryssarna från Östersjön. Gustaf Adolf erkände dessa
förtjenster. Då de under träffningarna vid Bronitz hade, för
att bibehålla Nowgorod, blottställt sig för den öfverlägsna
ryska krigshären, skref han och bad dem icke trotsa
natur och öfvermagt, tilläggande: Det är mig mera
angeläget om edra personer, än om hela Stora Nowgorod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
