Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kosta hvad det ville. I hast blef segelleden utpejlad,
fartygen lade sig i ordning, det ena efter det andra, med
laddade kanoner, och dessutom soldater i öppna båtar, för
att straxt kunna mottaga fienden. På sådant sätt rustad
styrde ban rakt in i flodmynningen. När rigaboerna sågo
hans förehafvande, började de svänga fanorna inom lägret
och skjuta skott på skott; men då Gyllenhjelm fortsatte
kosan utan att låta afskräcka sig, och svenskarne började
landstiga, itände polackarne sitt läger och skyndade, utan
att hafva gjort något motstånd, tilbaka till Riga, hvarest
ännu samma afton förstäderna afbrändes. Gyllenhjelm lät
oförtöfvadt sätta allt manskap i land, och några dagar
derefler ankom också Gustaf Adolf samt i hans sällskap
Jakob De la Gardie och en hop af det finnska krigsfolket.
Nu blef staden på alla sidor innesluten. Norrut vid
Mühlgraben anlades ett förskansadt läger under De la Gardie.
På Sandberget nordost om staden var det andra och
största under konungen sjelf. På östra sidan utmed stranden
hade Herman Wrangel och Patrik Ruthwen tagit plats.
Åt söder på andra sidan floden låg Herman Fleming i
den så kallade Kobrons skans. Riksamiralen Gyllenhjelm
och vice amiralen Klas Fleming innehade hela floden och
afskuro all tillförsel. Gustaf Adolfs styrka ansågs utgöra
vid pass 20,000 man.
Inom Riga fanns det endast 300 verkliga soldater,
men borgerskapet var talrikt, stridbart ocb ifrigt nitälskande
för stadens frihet och deraf beroende handel. Då Gustaf
Adolf derföre den 12 Augusti uppfordrade dem, fick han
ett stolt och afslående svar. Man hade också från polska
sidan helt nyligen erhållit försäkran om kraftig och snar
undsättning.
Den 14 Augusti började derföre elden från
svenskarnas sida. Den var ganska häftig, serdeles mot de så
kallade Jacobs och Sandportarna. Stundom inkastades på en
enda dag öfver tusen kulor. De tjocka stadsmurarna
blefvo slutligen genomborrade och tornen nedskjutna. Efter
flera smärre försök vågade konungen ett anfall natten
mellan den 29 och 30 Augusti, men blef med förlust
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
