Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att befasta eget läger, dels att utforska fiendens, beslöt
han att storma. Anfallet skedde på flere punkter. Unga
Thurn, samt under honom Nils Brahe och Hepburn anförde
högra flygeln och skotten Musting den venstra.
Konungen, hvilken den föregående natten varit illamående,
ämnade icke deltaga i striden, utan stannade jemnte Pehr
Brahe uti ekskogen. Svenskarna angrepo med utmärkt
tapperhet och klokhet. För att vara skyddade mot polska
kanonerna, tågade de i början genom ekskogen och sedan
så nära under berget, att alla styckeskotten gingo dem
öfver hufvudet. Men sedan återstod det svåraste, nemligen
att arbeta sig uppför sjelfva höjderna, hvilka voro ovanligt
branta och dessutom besatta af fienden. Lyckligtvis voro
de just i sjelfva sluttningen beväxta med småskog, hvilket
Gustaf Adolf beräknat. Den tjente nemligen svenskarna
både till skygd ocb till hjelp. Med geväret i ena handen,
togo de med andra fast uti qvistar och rötter och
arbetade sig sålunda uppföre, oväntade och i det längsta osedda
af polackarna. Dels på detta sätt, dels på en slingrande
gångstig, trängde Musting med sitt folk inemot höjden, och
det nästan utan något motstånd. Men nu uppstod den
skarpaste strid och det just utefter hela bergskanten. Prins
Uladislaus gick tappert i spetsen för polackarna. Gustaf
Adolf å sin sida kunde ej heller stanna overksam, då de
täta smällarna tillkännagåfvo en lifligare strid. Han ilade
dit, och kastade sig midt i hvimlet. En gång blef han
af fiender omringad. En ryttare såg det. För att ej röja
konungen, ropade han åt några sina kamrater: kom och
hjelp mig att försvara bror min der borta. De följdes åt,
och konungen blef befriad. Några ögonblick derefter såg
Gustaf Adolf samma ryttare fången. Hastigt tog han några
af de närmaste med sig, skyndade dit och jagade undan
polackarna, samt ropade till den sålunda befriade ryttaren:
nu, broder kamrat, är del qvitt oss emellan! På högra
sidan hade emedlertid Nils Brahe och Hepburn äfven
kommit upp på höjden. En vida öfverlägsen styrka kastade
sig emot dem, och Hepburn blef straxt illa sårad i knäet;
men Nils Brahe uthärdade med största mannamod det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>