- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 6. Gustaf II Adolf /
113

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dertill ålderns blödighet, må finna styrka och mod att en
så stor olycka draga. Den afdöda beklagar jag icke.
Hon är ryckt från denna verldens ondska och elände,
hvilket vi efterlefvande nogsamt vidkännas måste, till dess
vi, det Gud förläne, henne en gång i en evig salighet
åter finne*).

Axel Oxenstierna var en herre af något mer än
medelmåttig längd, med svenskt allvar i uppsyn, likasom
i lynne och seder. Som stats- och embetsman var han
en af de utmärktaste Sverge och måhända Europa
frambragt. En ovanlig skarpsinnighet, ett orubbeligt lugn ledde
besluten, kraft och ihärdighet utförandet; ingenting gömdt
till morgondagen, än mindre glömdt. Också kunde
ingenting uttrötta denna allt omfattande verksamhet. Hans
förmåga i detta hänseende gränsar till det otroliga. Vid alla
vigtiga förhandlingar, vare sig rådslag, riksmöten,
undersökningar, ja vid sjelfva fälttågen, öfverallt måste han vara
närvarande, och öfverallt kändes den välgörande inflytelsen
af hans verksamhet och redliga vilja. Granskaren finner
icke någon enda gren af svenska förvaltningen, som icke
bar Axel Oxenstierna att tacka för någon förbättring. Och
likväl var hans tid hufvudsakligen egnad åt de egentliga
utrikes ärendena. Då Gustaf Adolf om höstarne
återvände till fäderneslandet, lemnades alltid Axel Oxenstierna
uti Preussen, såsom högsta styresman både öfver hären
och landet. Jemnte de många göromål, som häraf
föranleddes, fortfor han att icke allenast besörja det
hufvudsakliga af sin egentliga tjenstebefattning uti Sverge, utan
äfven att som konungens förnämste rådgifvare taga nästan
omedelbar del i alla vigtigare ärenden. Nästan hvarannan
eller hvartredje dag skref han med egen hand till
konungen utförliga bref om landets tillstånd, underhandlingarnas
och krigsrörelsernas gång; dessemellan historiska och
politiska uppsatser, beräkningar öfver rikets inkomster och
*)Falkenb. Ax. Oxenstierna till Gustaf Horn. Elbingen
den 18 Augusti 1631.

Fryxells Ber. VI. 8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:14:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/6/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free