Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
brodrens fulla och rättvisa förtroende; bland deras många
syskonebarn, Gabriel Bengtsson, slutligen grefve,
riksskattmästare och riksamiral, samt dennes bror, Bengt
Oxenstierna, ryktbar för lärdom och duglighet, framför allt för
sina många resor i södra Europa och Asien, hvarföre han
också allmänneligen kallades Resare-Bengt.
Det berättas, att då under Knut den stores tid
danskarna i ett fältslag redan voro drifna på flykten,
framsprang en krigare vid namn Tumme och fattade en
afbruten ekegren, lyftade den som fana öfver hufvudet och
uppmanade sina landsmän att vända om och följa hans
banér. De gjorde så och segrade. Vid denna fornsägen
har man fästat ätten Banérs ursprung, och berörde
Tumme angifves som deras stamfader, hans banér som
upphofvet till både vapen och namn. Verkeliga stamfadern,
Isak, lefde i Skåne vid pass 1320. Slägten kom under
unionstiden in i Sverge och blef innan kort dermed så
införlifvad, att Kristian Tyrann fann för godt att afrätta
tvenne Banérer, såsom varande deras nya fädernesland
alltför tillgifne. Till högre anseende lyftes namnet först af
de tvenne olyckliga men utmärkta bröderna Sten och
Gustaf Banér, och af den sednares söner. Sten Banér dog
nemligen utan arfvingar. Gustaf deremot efterlemnade
många barn, alla mer eller mindre märkvärdiga; mest dock
de tre bröderna, Pehr, Axel och Johan. Pehr Banér är
redan förut omtalad. Axel Banér var en ärlig,
öppenlijertig och serdeles glad och treflig herre, derföre också
mycket älskad af Gustaf Adolf, hvilken gjorde honom först
till riksstallmästare och sedan till riksmarskalk. Man
anmärkte, att konungens tvenne gunstlingar hette Axel, men
att konungen också visste använda dem hvardera på
passande plats, Axel Banér vid högtidsbordet och jagten, Axel
Oxenstierna i rådkammaren och lägret. Axel Banér var
gift med Abraham Brahes äldsta dotter, fröken Ebba.
Förut hade hon gifvit korgen åt Åke Tott och åt Bengt
Oxenstierna, bekanta, den förre för sin tapperhet och
rikedom, den sednare för vidsträckta resor och kunskaper. Axel
Banér, bekant för sitt glada och älskvärda lynne, var den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
