Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hos hvilken han var skattmästare, erhållande derföre
penningekistan till sköldemärke. Bestämda ättleden uppgår
till herr Peder och hans tvenne söner, riksråden Jöns och
Klas vid pass 1400. Af äldsta eller såkallade
Swidjagrenen utmärkte sig amiralen Erik Fleming under Gustaf
Wasa och riksmarsken Klas Fleming under Sigismund.
Denna linea utdog med unga Johan Fleming år 1599.
Nu lefvande Flemingarna härledas från den yngre eller så
kallade Willnäs-grenen. Lars Fleming, ståthållare på Åbo,
var gift med Anna Horn, syster till den tappre Karl
Henriksson. Deras son, Klas Fleming, blef en ganska
märkvärdig man. Han var född 1592, förlorade tidigt sin far,
men fick genom modren en ganska vårdad uppfostran,
först hemma, sedan vid utländska högskolor. Vid tjugu
års ålder gick han som kornett ut i kriget under sitt
syskonbarn, Ewert Horn. Då Gustaf Adolf åren 1614
och 1615 deltog i dessa fälttåg, lärde han känna och
värdera Klas Fleming. Han utnämnde honom till sin
kammarherre; straxt derefter till ryttmästare och redan 1619
till underamiral. Klas Flemings arbetsamhet, mod och
vigtiga tjenster blifva framdeles hvar på sitt rum anförda.
Karl Knutson Gyllenhielm hade återkommit från sin
fångenskap och blifvit först riksråd, sedan efter Göran
Gyllenstiernas död riksamiral, då han såsom sådan i rådet
intog plats bredvid Jakob De la Gardie, sin fordne kamrat,
så i fängelse som fält. Gyllenhielm hade under den osunda
fångenskapen ådragit sig en sjuklig kropp; men bibehöll
likväl ett gladt och fryntligt lynne, varande derjemnte i
hela sin vandel en föresyn af tro och ära samt forntidens
enkla seder.
Erik Sparre efterlemnade sju söner. Den äldste
Gustaf och den fjerde Sigismund stannade i Polen; de fem
andra i Sverge, der tvenne af dem blefvo friherrar och
trenne riksråd; alla kunniga och utmärkta, dock ingen
på långt när som fadren. Dessutom blef af denna slägt
serdeles ryktbar Hans Georg Sparre, svensk, men af okänd
ättledning. Han tjente någon tid som öfverste-löjtnant vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
