- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 6. Gustaf II Adolf /
152

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sedan under liturgiska oroligheterna förtryckta, tills de efter
Johans död åter vunno betydligt insteg. Uti dessa läror
var först Johan Skytte och sedan genom honom Gustaf
Adolf uppfostrad. De öfverensstämde fullkomligt med denna
konungs egna tänkesätt, likasom med protestantismens; och
Seneca samt Hugo Grotius, hans båda älsklingsförfattare,
hade arbetat uti samma anda. Klarhet och behag uti
framställningssättet för att af en större allmänhet fattas
och omfattas, samt renhet och upphöjning till innehåll för
att derigenom helsosamt inverka på samma allmänhet,
sådana voro fordringarna hos en konung, som icke blott
älskade vettenskaperna i och för sig sjelfva, utan äfven ville
så långt som möjligt sprida verkningarna af deras
välgörande ljus.

I sammanhang med dassa tänkesätt och tillika som
en följd af sin lifliga fosterlandskärlek yrkade Gustaf Adolf
ganska ivrigt på modersmålets användande uti
vettenskapliga arbeten. Sjelf utmärkt kunnig uti främmande språk,
förbisåg han dock icke de fördelar, som genom
modersmålets uppodlande kunde vinnas. Det har, skref han,
städse varit räknadt ett rike till berömmelse, att de
vettenskaper, som lända till menniskolägtets nytta, uppå dess
eget tungomål framställda blifvit; så att folket straxt från
ungdomen kunnat sig deruti öfva, och icke, som nu sker,
vara nödgade att först lära sig de främmande språken
för att sedan kunna komma till sjelfva innehållet,
hvarvid oftast händer att medlet tager mera tid än
ändamålet, språket mer än vettenskaperna. Det är derföre
vår vilja, att de, som sig med bokliga konster befatta,
skola så väl för nuvarande som efterkommande ungdom
tillse, att dessa ämnen, så vidt sig göra låter, måtte på
modersmålet behandlade blifva.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:14:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/6/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free