- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 6. Gustaf II Adolf /
160

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

känsla af ära, som borde lefva inom soldatens bröst;
deremot hände icke sällan, att han körde bort både enskilda
och hela troppar. För att fästa dem vid fanan, var
fänriken icke allenast frikallad frän allt dellagande uti
bestraffningen, utan var just den, som vid sådana tillfällen
ägde fälla förböner för den felande. Sjelf var Gustaf
Adolf i sitt umgänge med soldaterna städse mild och
nedlåtande, derföre också af dem älskad ända till dyrkan, och
detta oaktadt hans å andra sidan den tiden oerhörda
stränghet. Ty sörjde han för deras behof som en far, så
fordrade han också af dem en barnslig lydnad. De minsta
brott mot påbudna krigsartiklar blef allvarligt beifradt, och
de förut så sjelfsvåldiga soldaterna måste beqväma sig till
lydnad. De gjorde det, ty Gustaf Adolfs krigsartiklar
andades en oskrymtad vördnad för gudsfruktan, dygd,
rättvisa och sanning; och konungens eget exempel föregick
hela hären. Den offentliga gudstjensten hölls uti aktning.
Vanligtvis afsjöngs dervid Luthers egen psalm: Vår Gud
är oss en väldig borg; och vid de orden: Frågar du
hvad namn han bär; Jesus Krist del är; beledsagades
svaret af en salva från hela det närvarande artilleriet.
Vid hvarje regemente fanns en fältpredikant, som inför
troppen morgon och afton förrättade den offentliga bönen,
och hade vidsträckt fullmagt att dessemellan beifra alla
uti lägret insmygande laster. Spel, dryckenskap,
utsväfningar och slagsmål voro strängeligen förbjudna, och för
att förekomma sysslolöshetens frestelse, användes soldaten
till uppförande af fästningsverk, och befälet till andra
göromål. Lösa qvinfolk blefvo antingen bortjagade eller
hopvigda med sina soldater. Barnen följde trossen och sattes
under en serskild läsemästare, som, hvarje dag regementet
låg stilla, öppnade sin skola. Då någon förbrytelse skedde,
höll sig konungen icke till soldaterna utan till befälet.
Det var, mente han, likasom gamle konung Gustaf, den
befallandes fel, om den lydande icke lyder.

Gustaf Adolf skördade flere fördelar af denna stränga
krigstukt. Hans soldater voro i allmänhet stilla och
lydiga; historien vet icke förtälja några betydliga uti hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:14:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/6/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free