Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från den ena graden till den andra, till dess han efter
Tillys död blef anförare för hela bajerska hären och af
kejsaren upphöjd till riksfriherre. Han var tapper,
förståndig och qvick samt en särdeles stor talare, men
derjemnte hämnd- och penningegirig; man kallade honom
den italienska spanioren.
Henrik Holk, född på danska ön Alsen, en oförfärad
och rask krigare, men utsväfvande, lastfull, grym och
plundringslysten. Holk och hans jägare voro föremål för
hela Tysklands fruktan och afsky. Han bytte flere
gånger om herre och bekännelse. Slutligen under ett af
sina grymmaste plundringståg blef han anstucken af en
dödlig sjukdom. Ingen prest kunde förmås att höra den
afskydda mannens sista bigt. Han dog, öfvergifven af alla,
till och med af sina egna officerare. En af de lösa
qvinnorna i lägret mottog hans sista suck.
Grefve Merode, i kejserlig tjenst, är mest ryktbar
derigenom, att hans tygellösa och sjelfsvåldiga soldater
kallades efter honom Merodister eller Merodare, hvaräf
sedan ordet Marodörer uppkommit.
Tiefenbach, Göts, Kolalto, Maradas och
kroatanföraren Isolani voro mer eller mindre ryktbara
krigsöfverstar, hvilkas namn ofta förekomma. Det var äfven vid
denna tiden som de sedermera så namnkunniga
fältherrarna Gallas, Piccolomini och Montecucculi först började
visa sig.
Likasom enskilda anförare hade förvärfvat sig mer
eller mindre anseende, på samma sätt var det äfven med
tropparna sjelfva. Vissa regementen voro för sin
tapperhet och krigsvana bekanta öfver hela Tyskland. Sådana
voro Wallensteins kurassierer och nästan ännu mer Tillys
walloner, kärnan, de förra af Tysklands rytteri, de
sednare af dess fotfolk. Serdeles bekant var också ett
regemente bäjerske ryttare, efler sin anförare kallade
Kronbergare, efter sitt uppförande De oöfvervinnelige. De
nyttjade svarta hästar och drägter samt dödskallar fästade
på hjelmarna. En alldeles egen ryktbarhet hade
___
Fryxells Ber. VI. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
