Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gartz, hvarest han anlade ett förskansadt läger, som
beherrskade Oderströmmen och hotade hvarje svenskarnas
rörelse. Gustaf Adolf tågade dit och erbjöd honom en
slagtning, men Conti, kännande sina fördelar, låg orörlig
bakom de starka med kanoner späckade vallarna.
Emellan konungen och hertigen af Pommern ingicks
emedlertid ett skydds- och anfalls-förbund, hvari Gustaf
Adolf förbehöll sig att vid oroligheternas en gång blifvande
slut få behålla Pommern, tills Sverges krigsomkostnader
blifvit betalda. Hertigens stora fruktan för kejsaren dref
honom dock att i hemlighet ursäkta sitt förbund med
Gustaf Adolf. Som skäl anfördes svenskarnas öfverlägsenhet,
de kejserligas våldsamheter och plundringar m. m.
Ferdinand, i stället för att blidkas, blef än mera uppbragt, och
befallde Tilly hädanefter behandla hertigen af Pommern
och hans undersåtare såsom mot kejsaren och riket
upproriska förrädare.
Emedlertid hade Gustaf Horn med största delen af
den förut i Preussen varande hären anländt till Stettin
och förenat sig med konungen. Man företog flere ströftåg
kring trakten, oftast med framgång, bland andra ett till
Sturgard. Detta anförtroddes åt Damitz och hvita
regementet, dels emedan dessa bäst kände nejden, dels för att
pröfva deras trohet. Det lyckades. Octavio Piccolomini
erhöll, efter tappert motstånd, frihet att tåga bort med
besättningen; svenskarna funno på slottet stora förråder
af både matvaror och krigsförnödenheter.
Konungen ville icke tränga djupare in i landet, förrän
han på båda sidorna tryggat sin ställning. I sådan afsigt
hade han lemnat Kniephausen qvar för att intaga slottet
vid Wolgast, samt tygla kejserliga besättningen i
Greifswald. Monroe och några skottska regementer voro förlaggde
i Hinter-Pommern; Gustaf Horn lemnades med åtta tusen
man i Stettin, medan konungen sjelf med den öfriga
hären seglade till Stralsund och eröfrade passen Damgarten
och Ribnitz, genom hvilka vägen går från Pommern till
Mecklenburg. Medelst insända kungörelser och smärre
ströftroppar uppmanade han innebyggarna i detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
