- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 6. Gustaf II Adolf /
242

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

FEMTIONDE ANDRA KAPITLET.

GUSTAF ADOLFS OCH TILLYS FÖRSTA MÖTE.

Då Wallenstein på riksdagen i Regensburg hade
blifvit afsatt från fältherrevärdigheten, råkade alla partierna
uti mycken förlägenhet angående valet af efterträdare. I
början talades mycket om kurfursten af Bäjern, och flere
bland katolikerna understödde detta förslag; dock icke
kejsaren, hvilken för Maximilians ärelystnad och skicklighet
hyste en farhåga, som hvarken slägt- eller vänskap kunde
nedtysta. Efter långa öfverläggningar kom man slutligen
öfverens, att Tilly, hvilken hittills anfört katolska ligans
troppar, tillika skulle blifva fältherre öfver den kejserliga
krigshären. Tilly var egentligen uti Maximilains tjenst
och honom ifrigt tillgifven. Det var en slug fint af denne
furste att för egen person, med låtsad försakelse, afsäga
sig fältherreplatsen; men låta valet dervid falla på en man,
som det oaktadt lemnade en betydlig magt i hans egna
händer.

Tilly mottog det vigtiga uppdraget med allvarlig
betänksamhet. Kriget är ett tärningspel, sade han. Efter
mycken lycka följer ofta lika mycken olycka. Han erkände
Gustaf Adolfs stora egenskaper och deltog aldrig i det
öfvermodiga förakt, som wienska hofvet plägade yttra mot
denna furste.

Sedan Tilly ordnat lemningarne af Wallensteins här,
beslöt han att kufva staden Magdeburg. Han ansåg detta
som det närmaste och vigtigaste föremålet för sin
verksamhet, i hopp nemligen att Gustaf Adolf skulle hejdas
af Conti och Schaumburg. Men sedan den förre tagit
afsked och den sednare blifvit fördrifven från Greiffenhagen
och Gartz, sedan deras krigshär nära blifvit upplöst och
svenskarna hotande framträngt mot Landsberg och
Frankfurt, förnam han, att saken fordrade kraftigare åtgärder.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:14:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/6/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free