Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fiendtlighet mot kejsaren; dels ovilja att lemna sig i händerna
på en utlänning; dels, och kanske förnämligast, Johan
Georgs åtrå att upphäfva sig sjelf till hufvudman för tyska
protestanterna och dymedelst hålla jemnvigten mellan
konungen och kejsaren.
Då Gustaf Adolf sålunda genom underhandlingar
ingenting kunnat vinna, beslöt han att bruka kraftigare
medel. Han qvarlemnade i trakten af Landsberg
rhengrefven och general Baudis för att hålla stången mot
Tieffenbach och Schaumburg, hvilka i Schlesien samlade nya
troppar. Sjelf tågade han med den öfriga hären tillbaka
till Frankfurt och derifrån rakt mot Berlin. Den 1 Maj
anlände han till grannskapet af denna stad, och affärdade
grefve Ortenburg till kurfursten med följande anhållan:
Konungen hade företagit hela det tyska kriget i
allmänhet för protestanternas skull; detta sista tåget för
Magdeburg enskildt, för att befria denna stad från det
öfverhängande förderfvet. Men för att med någon säkerhet
kunna tåga mot Tilly, var del nödvändigt alt i
Brandenburg innehafva en och annan fästning som ryggvärn och
tillflykt i händelse af mindre lycklig utgång. Han begärde
derföre af kurfursten att få besätta Spandau och Küstrin,
lofvade deremot på sitt kungliga ord, att återställa dessa
fästningar, då Magdeburg blifvit befriadt, eller i alla
händelser sednast inom två månader. Kurfursten gaf ett
nekande svar. Han kunde icke åt kejsarens, sin lagliga
öfverherres fiende öfverlemna slott och fästen, utan att
göra sig skyldig till fullkomligt uppror. Men han
försäkrade deremot på sin fursteliga ära och tro, att nämnde
fästningar skulle stå Gustaf Adolf öppna i händelse af
olycka. Dermed var åter konungen icke nöjd, ty han
fruktade med skäl, att just då han i händelse af olycka
bäst skulle behöfva dessa platser, kurfursten af fruktan för
kejsaren minst skulle våga lemna dem. Lyckan, sade han,
är ambulatorisk, likaså menniskornas tänkesätt*}. Han
___
*) Ridderst. (75 a.) Gustaf Horn till Axel Oxenstierna.
Küstrins förstad d. 26 Mars 1631.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
